Under våren presenterar regeringen den nya infrastrukturplanen med stora satsningar, både på underhåll och nya projekt. Under hösten 2017 var ett förslag till plan ute på remiss, och Tomas Eneroth själv åkte runt i landet för dialoger med olika aktörer. Utgångspunkten för samtliga infrastruktursatsningar är att hela kedjan måste vara lika stark, från hamn till spår och till väg, eftersom en kedja aldrig blir starkare än den svagaste länken.

– Det har kommit in många kloka synpunkter under remissomgången, och de olika regionerna har varit föredömliga i att samverka och prioritera bland alla förslag som funnits. Det är en stor hjälp för oss när vi nu ska utforma den slutgiltiga infrastrukturplanen, berättar han.

 

Kompetensförsörjningen en utmaning

De statliga investeringarna i infrastruktur höjs nu med 100 miljarder och landar på 700 miljarder för åren 2018-2029. Det är mycket stora investeringar som kommer göras och en av de största utmaningarna kommer vara kompetensförsörjningen.

"Det kommer behövas 235 000 nya årsarbeten"

– Trafikverkets uträkningar visar att det kommer behövas 235 000 nya årsarbeten för att kunna genomföra infrastrukturplanen, och redan idag finns 100 000 lediga jobb i branschen. Så att kompetensförsörjningen blir en rejäl utmaning är ingen överdrift.

För att trygga ett tillräckligt kompetenstillskott krävs att alla aktörer, såväl regioner som kommuner och näringsliv, utvecklar genomarbetade strategier för kompetensförsörjningen.

– För att få till detta krävs även betydligt mer samverkan och dialoger mellan olika aktörer, för detta löser man inte var och en på sitt håll. Jag har också utmanat näringslivet att ta ett större ansvar för bredare samarbeten för att trygga kompetensutvecklingen.

 

Containrar. Foto: Unsplash

 

Även en ny godsstrategi

Parallellt med infrastrukturplanen jobbar regeringen med en godsstrategi som också kommer presenteras under våren.

"De två går hand i hand och med godsstrategin"

– De två går ju hand i hand och med godsstrategin vill vi styra över mot mer klimatsmarta godstransporter, vilket innebär att stärka sjötransporter och spårbundna transporter då utsläpp från vägtransporter fortfarande är en stor miljöbov.

Förutom att hitta synergieffekter med godstransporterna samordnar de även infrastrukturen med andra områden.

– Min företrädare Anna Johansson var klok nog att även inleda en samordning mot bostadsbyggandet. Exempelvis visar siffror att en utbyggnad till 4 spår mellan Stockholm och Uppsala skulle ge möjligheter till 50 000- 100 000 nya bostäder längs den sträckan.

 

En effektiv infrastruktur ökar konkurrenskraften

I dialogerna med näringslivet har vikten av en transportövergripande infrastruktur lyfts där gods kan fraktas så smidigt som möjligt för att bidra till en ökad effektivitet och konkurrenskraft.

"Det leder till att det blir lättare att nå klimatmålen"

– Men en effektivare infrastruktur är naturligtvis bra ur allas perspektiv, inte bara näringslivets. Det leder till att det blir lättare att nå klimatmålen och för medborgarna skapas möjligheter till en enklare vardag där de kan lita på att komma i tid till jobbet med pendeltåget och slipper sitta i en massa köer på vägarna.

Han ser även stora möjligheter i den nya tekniken som är på väg. Om alla de pilotprojekt som nu pågår, bland annat baserade på digitaliseringen, även omsätts i verkliga produkter och system så kan Sverige ta en global ledarposition och våra lösningar för infrastruktur kan bli ett starkt exportområde.

– Min vision är att Sverige ska vara en permanent världsutställning för klimatsmart teknik inom infrastrukturområdet, och redan nu märker vi hur andra länder skickar delegationer hit för att se hur vi gör, avslutar Tomas Eneroth.