Johan Edvard drevs nämligen av någonting helt annat än pengar, inte helt vanligt vid den här tiden då Sverige fortfarande var ett utvecklingsland rent ekonomiskt; han ville verkligen och helst mest bara lösa problem. Och han var en tålmodig problemlösare må ni tro; han ritade själv både svarvar och andra maskiner, allt det han menade behövdes för att tillverka den produkt någon ville ha fram, helt enkelt. Och när väl ett problem var löst, kastade han sig genast över ett annat.

Så blev det heller aldrig någon serietillverkning av en enda produkt på Hylténs. Sådant lämnade han istället åt andra. Företaget har hundratals avknoppningar efter sig och många av dem verksamma än idag!

 

Med tilliten som konkurrensmedel

 

För Johan Edvard var det denna naturkraftsstarka vilja att hela tiden få lösa nya problem som drev honom. Och vad var då naturligare än att inte bara generöst samverka med andra, utan till och med också överlämna både maskiner och uppdrag åt de anställda för att kunna leverera det som nu blivit en order?

Det är den här avknoppningen av nya företag som i sin tur avknoppar ytterligare företag och inte minst samverkandet företagen emellan som är det man menar när man talar om Gnosjöandan.

 

Sverige som problemlösarnationen

 

Vad än vår före detta skolminister tyckte om det han lite föraktfullt kallar för ”flumskolan” så visar forskning och statistik ganska entydigt på att det är just precis den och den generation som obrutet fick gå i den, som tillsammans ligger bakom Sveriges mer eller mindre permanenta plats på, inte bara Europas utan till och med Världens topplista, över länders patent per capita – dvs hur många innovationer som patenteras utslaget på antal invånare. En topplacering globalt som stått sig över år och faktiskt till och med decennier.

 

Och vad behöver världen?

 

Som ingen kunnat undgå så står mänsklighetens framtid på den här planeten och faller med våra förmågor att lösa i första hand klimat- och miljöfrågorna. Det betyder att vi behöver våra ”flumskolade” uppfinnare lite varstans i världen, både nu och framöver.

 

Varför då?

 

För att verkligt långsiktigt hållbara lösningar handlar inte bara om klimatet vädermässigt; det handlar minst lika mycket om att skapa kulturer som uppmuntrar delaktighet, vilja och upplevelse av att kunna påverka sitt liv och arbete och, ja, var var det nu som vi hittar så många av dem?

Ja just ja, gnosjöregionen var det!

 

Tänk globalt, verka lokalt!

 

Det är inte i de överhettade miljö- och människotärande storstadsmiljöerna som det här sker – det är här, nära naturen, familjen och i ständig närhet till de fyra elementen, och till varandras verksamheter. Gnosjöregionen är framtidens livsmiljö för alla Lohas, för i framtiden är alla lite Johan Edvard. Så där som vi behöver, ni vet, både planeten och vi som bor på den.

 

Not: LOHAS. Individer som söker hälsa, njutning, hållbarhet och bryr sig om miljö och omvärld.