Utmaningar och möjligheter inom kompetensförsörjning, arbetsmiljö och digitalisering stod på agendan.

 

  • Sweco
  • Implenia Sverige AB
  • Iterio
  • Kista Science City
Jan Thulin
Vd Sweco Rail
Foto: Sweco

Sweco

Vad kan branschen göra för att säkra kompetensförsörjningen?

En viktig del är att locka fler studenter till yrket genom att säkerställa att samhällsbyggnadsbranschen är attraktiv. Här bör branschen ta ett gemensamt ansvar och ta en aktiv roll i marknadsföring och utbildning. Sweco samarbetar med universitet och högskolor och arbetar aktivt med att öka intresset för yrket. Möjligheten att få vara med och utveckla framtidens hållbara städer och samhällen är något som många unga lockas av. För att framtidsäkra verksamheten behöver vi även förstå hur digitaliseringen påverkar morgondagens kompetenser. Något som vi bl.a. gör genom vårt deltagande i Nordic Way. Ytterligare en framgångsfaktor är att ta tillvara på all kunskap från nyanlända. Det gör vi bl.a. genom vårt deltagande i regeringens satsning ”100-programmet” vilket innebär att vi tar emot 100 nyanlända på praktik under tre år.

 

Hur ökar vi produktiviteten samtidigt som vi stärker arbetsmiljön?

För det första vilar en ökad produktivitet på långsiktiga och finansiellt säkrade beslut från politiker och andra makthavare. Dessutom är jag övertygad om att en ökad samverkan mellan marknadens aktörer har en positiv påverkan. Fokus på tidiga skeden, projektering och livscykelanalyser minskar produktions- och driftskostnader samt stärker arbetsmiljön för dem som senare skall bygga och underhålla anläggningen. För att arbeta effektivt använder Sweco ICE (Integrated Concurrent Engineering) som team-baserad arbetsmetod. Vi samlar vår tekniska kompetens och kunden i samma möte. Samtidigt som kunden tar beslut om utformningen växer anläggningen fram i den gemensamma BIM-modellen. Arbetssättet bidrar till bättre kvalitet, minskade ledtider, lägre kostnader samt skapar en innovativ och attraktiv arbetsmiljö.

 

Vilka digitaliserings- och automatiseringsprojekt kan bidra till att vi nyttjar befintlig infrastruktur smartare?

Sweco arbetar med den uppkopplade infrastrukturen i flera projekt. Vi kan förse anläggningarna och fordon med sensorer så att infrastrukturens status övervakas i realtid. Det ger möjlighet att öka kapaciteten i transportsystemet genom smartare planering samt få ett robustare system genom ett effektivare förebyggande underhåll. Vidare har Mobility as a service potentialen att nyttja befintlig infrastruktur smartare. Tekniskt finns alla förutsättningar för MaaS redan idag och kan exempelvis byggas runt kollektivtrafiken. Andra exempel är bättre utnyttjande av kollektivtrafiken genom kollonkörning av bussar samt samlad trafikinformation och ruttval i realtid till resenärer utifrån incidenter, köer, väglag eller lediga sittplatser. Dessutom ligger Sverige långt fram vad det gäller övergången till autonoma fordon.

Fredrik Björckebaum
Vd Implenia Sverige AB
Foto: Implenia

Implenia Sverige AB

Vad kan branschen göra för att säkra kompetensförsörjningen?

Det är viktigt att branschen tar ansvar och samarbetar med skolorna samt beskriver vilka kompetenser som saknas och hur vi ser på våra framtida medarbetare. Inom Implenia behöver vi många olika spetskompetenser men även ledare med bred kompetens som länkar samman teknik, ekonomi, hållbarhet och en stark arbetsmiljö. Vi är stolta över vårt samarbete med Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholm där vi tillsammans ser till att få nyanlända och människor utanför arbetsmarknaden i sysselsättning. Vi har efter en kort praktikperiod vunnit nya medarbetare till våra pågående projekt på Förbifart Stockholm.

 

Hur ökar vi produktiviteten samtidigt som vi stärker arbetsmiljön?

Inom Implenia är arbetsmiljön alltid i fokus och vi sätter den aldrig på spel, många gånger innebär en förbättring av arbetsmiljön också en ökad produktivitet. Ett exempel är vår bultsättningsmaskin som utvecklats med vår medverkan, maskinen minimerar slitage på nacke, axlar, skuldror och armar samt får bort arbeten över axelnivån. Den hjälper oss att effektivt montera upp till 6m långa bergbultar för permanentförstärkning av bergtunneln. Generellt behöver vi arbeta med arbetsplanering i flera dimensioner och nyttja de digitala verktyg som finns. Vi behöver visualisera hela projekt och arbetsmoment långt innan de ska genomföras och identifiera samt lösa riskmoment. Implenia kommer under tre somrar, med start i år, att byta ut järnvägsbroarna över Getingmidjan. Här arbetar vi med visualiseringar för att optimera de 8 veckor som trafiken kommer att vara avstängd.

 

Vilka digitaliserings- och automatiseringsprojekt kan bidra till att vi nyttjar befintlig infrastruktur smartare?

I de komplicerade infrastrukturprojekt som nu byggs både för väg med framförallt järnväg så ställs det nya krav på styrning och förvaltning. Vi kan genom en effektiv styrning av infrastrukturen och fordonsflottan öka kapaciteter samt öka säkerheten. Implenia använder digitalisering och automatisering i planering och produktion och ser redan nu effekter av detta även om vi och branschen bara är i början på denna resa.

Jonas Jonsson
Vd på Iterio
Foto: Iterio

Iterio

Vad kan branschen göra för att säkra kompetensförsörjningen?

Att tidigt informera och förklara vilka möjligheter som finns i branschen för att tidigt väcka ett intresse. Detta måste till redan i grundskolan för att ungdomar ska förstå vilken fantastisk bransch vi jobbar i och vilka möjligheter som finns. Ett bra exempel på detta är IGE day som genomförs för tjejer i grundskolan. En viktig del är att väcka intresset från tjejer. En annan viktig del är att tidigt få in våra nyanlända som har erfarenheter från branschen. I dagsläget är processerna alldeles för långa innan de har möjlighet att komma in i arbetslivet. Även viktigt att universitet och högskolor har program och kapacitet för att möte näringslivets behov.

 

Hur ökar vi produktiviteten samtidigt som vi stärker arbetsmiljön?

Produktivitet och arbetsmiljö är två helt separata frågor. Produktiviteten drivs genom väl genomtänkta arbetsprocesser och en effektiv planering. Det handlar mycket om att organisationer ska vara förberedda på och kunna hantera förändringar. Förändringar i stora infrastrukturuppdrag måste man räkna med från början. I dagsläget är även normer och regelverk hämmande för framtagande av nya tekniska lösningar. Här finns en stor potential att kunna acceptera ny teknik och nya metoder på ett enklare sätt. Arbetsmiljön stärker vi genom effektiva organisationer med människan i centrum. Personalen är central i alla projekt och måste tas om hand på ett så bra sätt som möjligt. I dagsläget är antalet långtidssjukskrivna på grund av stress i vår bransch alldeles för stor. Behövs resurser och kanske andra arbetssätt för att komma tillrätta med detta. Stress beror inte bara på för hög arbetsbelastning utan till lika stora delar känslan av att själv inte kunna påverka. Ökar vi medarbetarnas möjlighet till att påverka så kommer det att förbättras.

 

Vilka digitaliserings- och automatiseringsprojekt kan bidra till att vi nyttjar befintlig infrastruktur smartare?

Det kanske viktigaste  och mest kostnadseffektiva är att se över om vi på något sätt kan nyttja befintlig infrastruktur på ett bättre och smartare sätt. Ett exempel på detta är Trafikverkets projekt över trimningsåtgärder. Detta går ut på förbättringar i befintligt system för att öka kapaciteten. Åtgärder som kan genomföras i befintligt vägområde är förhållandevis billiga och kan genomföras snabbt. Ny teknik inom till exempel trafikinformation och trafikstyrning genom ITS-system kan också bidra till ett effektivare nyttjande av vår infrastruktur. Det viktigaste är dock att få människor att ändra sina vanor genom information och kanske i viss mån styrning. Vi måste satsa på att göra kollektivtrafiken mer attraktiv för att fler ska välja detta. Många gånger känns det som om människor väljer bilen för att det är enklare och smidigare. Samtidigt vill man inte satsa på utbyggnad av kollektivtrafik eftersom nyttjandegraden är för låg. Om vi kan öka attraktiviteten kommer nyttjandegraden att öka av sig själv. Detta måste dock jobbas med genom information och kommunikation på flera plan.

Johan Ödmark
Vd för Stiftelsen Electrum och Kista Science City och styrelseledamot i Swedish Incubators & Science Parks.
Foto: Urban ICT Arena

Kista Science City

Vad kan branschen göra för att säkra kompetensförsörjningen?

Det råder en stor kompetensbrist nu och framöver inom alla branscher, inom ICT-sektorn finns ett kompetensunderskott på 100 000 personer redan idag varav hälften i Stockholm. Behovet av kompetens finns på två nivåer, dels av högutbildade, nischade civilingenjörer och dels av programmerare, nätverkstekniker m fl.

Att ställa om civilingenjörsutbildningar tar tid, så kortsiktigt får vi nog främst ställa hoppet till yrkeshögskolorna, de är betydligt snabbare på att ställa om utbildningar så de möter det aktuella behovet. Sedan finns en stor resurs i de nyanlända där vi behöver hitta snabbare vägar att få in dem på arbetsmarknaden. Dessutom kommer vi behöva arbetskraftsinvandring och där är problemet omständlig administration och bostäder.

 

Hur ökar vi produktiviteten samtidigt som vi stärker arbetsmiljön?

Digitalisering och automation är ett medel att höja produktiviteten, men hur det sedan påverkar arbetsmiljön är lite svårt att sia om. Många tror att arbetsuppgifter kommer försvinna, men så blir det troligen inte, däremot kommer många arbetsuppgifter omvandlas till andra. Men eftersom vi inte vet vilka de nya arbetsuppgifterna blir vet vi ju inte vilka nya arbetsmiljöproblem som kan uppstå.

Det intressanta här, liksom i de flesta sammanhang, är inte vilken ny teknik som utvecklas med potential att öka produktiviteten, utan hur samhället väljer att utnyttja den och vilka nya affärsmodeller som utvecklas baserat på den nya tekniken.

 

Vilka digitaliserings- och automatiseringsprojekt kan bidra till att vi nyttjar befintlig infrastruktur smartare?

Det handlar inte så mycket om enskilda projekt inom automation och digitalisering utan om hela den digitala infrastrukturen. Här måste kommuner se till att det finns konkurrensoberoende fibernät installerade, att man har den senaste 4G/5G tekniken uppkopplad etc. Det krävs en pålitlig digital infrastruktur som kanske inte syns så mycket utåt, men som kommer bli avgörande för hur smart vi kan utnyttja den befintliga infrastrukturen. Med en sådan på plats kan man exempelvis med rätt applikationer och styrning av trafiken utrymma en gata för att underlätta en viktig ambulanstransport, genom att appen dirigerar alla andra bilar till sidogator.