Det slår näringsminister Mikael Damberg fast och fortsätter utveckla sina tankar kring svensk konkurrenskraft.

– En lönsam industri är en industri som jobbar långsiktigt, vilket i sin tur avgör hur många framtidsjobben ska bli. Och från att ha haft en period av lägre produktivitet inom svensk industri har den nu ökat betydligt vilket är avgörande för fortsatt lönsamhet, konstaterar han.

 

En strategi för svensk industri

 

Regeringen presenterade strategin, ”Smart industri”, under 2016. Strategin ska bidra till att stärka industrins konkurrenskraft och göra investeringar i svensk industri mer attraktiva, och den fokuserar bland annat på digitalisering och hållbarhet.

– Strategin bygger mycket på satsningar inom innovations- och forskningspolitiken som ska bidra till en fortsatt svensk konkurrenskraft. Ett aktuellt exempel är ett nationellt testlabb för elfordon. Hela den tunga fordonsindustrin håller på att ställa om och vi vill att Sverige håller sig långt framme, det är bra både ur lönsamhetssynpunkt och för miljön.

Testlabbet stärker Sveriges förmåga att ligga i spetsen kunskapsmässigt i omställningen till en fossilfri transportsektor och gynnar kompetensförsörjningen till industrin.

Viktigt att satsa på kompetensutveckling då kompetensbrist idag är det främsta tillväxthindret.

– Och det är extra viktigt att satsa på kompetensutveckling då kompetensbrist idag är det främsta tillväxthindret. Därför gör vi en av de största satsningarna någonsin på yrkeshögskolorna, och hoppas att industrin är aktiva med att tillsammans med yrkeshögskolorna initiera de utbildningar som behövs för en fortsatt tillväxt, förklarar Mikael Damberg.

 

Kontrollpanel. Foto: Unsplash

 

Små- och medelstora företag en viktig kugge

 

För att industrin ska vara lönsam i ett långsiktigt perspektiv krävs att alla delar av industrin ligger i framkant. Men rapporter har visat att många små och medelstora företag inte riktigt hängt med i automations- och digitaliseringsutvecklingen. Det har föranlett regeringen att initiera två nya satsningar, dels Robotlyftet och dels Digilyftet.

Med Robotdalen som förebild satsar vi 110 miljoner under fyra år på Robotlyftet.

– Även om vi är världens 5:e mest robottäta land så gäller det inte våra SME i samma utsträckning som de större företagen. Och med Robotdalen som förebild satsar vi 110 miljoner under fyra år på Robotlyftet. Syftet är en ökad kunskap om hur automationslösningar kan stärka mindre företag och hur det kan gå till.

En annan satsning i samma anda är Digilyftet som inleddes med ett par pilotprojekt som visade så positiva resultat att regeringen nu bygger vidare på dem i en större satsning.

– Vi fick allvarliga signaler om att även om Sverige generellt sett är mycket digitaliserat så har många företag inte tänkt igenom sina affärsmodeller och hur de kommer att förändras till följd av digitaliseringen, vilket är ett måste om man ska hänga med.

Ett annat problem i Sverige, som skulle kunna äventyra en fortsatt tillväxt, är att många mindre innovationsföretag ofta köps upp av stora utländska företag och därför inte bidrar till den svenska tillväxten. Regeringen har därför givit Vinnova i uppdrag att driva satsningen ”Öppen innovation i industrin” som syftar till att koppla ihop innovativa småföretag med större svenska företag.

– Med affärsdriven öppen innovation kan stora och små företag hjälpas åt att skapa nya möjligheter. De större kan snabba upp sin innovationsförmåga med hjälp av idéstarka små företag, och de små får möjligheter att nå ut bredare med sina innovationer, konstaterar Mikael Damberg.