– När man satsat på nya tunnelbanestationer har man sett att det lett till ökat byggande i de områdena. Förr byggde man bostadsområden utan att planera för kommunikationerna, och då fick man bostadsområden där många hushåll hade två bilar. Planeringen av kollektivtrafik och cykelvägar måste integreras med i övrig stadsplanering, och komma in god i tid. Det bidrar till att nå klimatmålen.

Det mer handfasta ansvaret för kollektivtrafiken ligger på regional nivå, men staten kan till viss del agera medfinansiär. Regeringens satsning på ett så kallat stadsmiljöavtal innebär att 500 miljoner kronor per år avsätts för investeringar som syftar till ny kollektivtrafik under mandatperioden. Utöver detta är 199 miljoner avsatta för kollektivtrafik i landsbygden under 2016.

Stambanorna har uppnått sin kapacitetsgräns. Hur ser planerna ut för att expandera och underhålla järnvägen?

– Regeringen har utökat underhållet med 1,34 miljarder per år, framförallt för de mest trafikerade delarna. En viktig åtgärd som kommer att lösa delar av kapacitetsbristen är Citybanan i Stockholm. Den invigs sommaren 2017. Parallellt utreder Trafikverket Götalandsbanan för att fastställa de slutliga sträckorna.

Götalandsbanan diskuteras ju inom ramen för Sverigeförhandlingen. Hur ser du på de rådande förhandlingarna?

– Förhandlingarna sker utan regeringens inblandning mellan kommunerna och andra intressenter. Redan inför förhandlingarna kunde man konstatera att det skulle röra sig om en stor investering. Nu bedrivs ett intensivt arbete både inom Trafikverket, Sverigeförhandlingen och kommuner för att få fram korrekta uppgifter om både kostnader och nyttor. Regering och riksdag ska ha ett så bra beslutsunderlag som möjligt för de stora investeringar vi har att ta ställning till. 

Innebär det att ambitionsnivån för Sverigeförhandlingen kan komma att sänkas?

– Det svårt att göra det. Antingen gör man satsningen eller så gör man den inte. Parallellt har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att undersöka om det finns åtgärder som kan få ner spannet för kostnaderna. Det kan röra sig om teknikval och möjligheter att sänka bullerkraven på vissa sträckor. Behovet av att stärka kapaciteten på södra stambanan är väldigt tydligt. Det var ju det som föranledde Sverigeförhandlingen. Lyckas vi få till nya kopplingar för städer som idag inte är en del av järnvägsnätet, kan vi få till stora och positiva pendlingseffekter. Ambitionen är nya höghastighetsbanor, förutsatt att vi kan finansiera dem.

Vad görs för att bygga upp en grön infrastruktur med laddstationer och tankstationer för biobränsle?

– Vi kommer få allt fler laddstationer i takt med att intresset för elbilar ökar. Här handlar det om att få kommunala intressen, bostadsrättsföreningar, köpcenter och andra intressenter att samverka. Staten agerar katalysator för detta genom bland annat Klimatklivet, en satsning där staten stödjer lokala projekt, t ex utbyggnad av elstolpar. Energimyndigheten har i uppdrag att främja miljövänliga drivmedel som biogas och etanol. Det pågår även flera projekt inom Vinnova. Regeringen har även förändrat supermiljöbilspremien, vilket innebär att man får full subvention för rena elbilar. Det är ett viktigt incitament.