Genom att se över och minska de farledsavgifter som den kommersiella sjöfarten betalar kan sjöfartens konkurrenssituation i förhållande till andra transportslag och länder förbättras.

Sverige är ett av få länder i världen som har farledsavgifter

– Sverige är ett av få länder i världen som har farledsavgifter för kommersiella rederier. Farledsavgifterna innebär att fartygen tvingas betala avgifter så snart de använder sig av svenska farleder. I sjöfartsavgiften ingår även en avgift för isbrytning, vilket innebär att rederierna och i slutänden transportköparna tvingas betala för den isbrytning som på vägar och järnvägar finansieras med hjälp av skattemedel, säger Mikael Castanius, branschchef för Sveriges Hamnar på Transportföretagen.

Han anser att farledsavgifterna bidrar till att snedvrida konkurrensen mellan sjöfarten i Sverige jämfört med andra länder. En åtgärd som vore rimlig är, enligt Mikael Castanius, att slopa isbrytningsavgifterna och istället finansiera isbrytningen på sjöfartens farleder med hjälp av skattemedel.

Skattefinansierad isbrytning stärker konkurrenskraftenMikael

En isbrytning som finansieras med skattemedel skulle bidra till att stärka sjöfartens konkurrensneutralitet gentemot andra transportslag, kostnaden för isbrytning utgör en relativt betydande kostnadspost för rederierna under vintersäsongen men om det istället finansieras med hjälp av offentliga medel skulle isbrytningen endast utgöra en liten kostnad för staten.

– En konsekvens av de svenska farledsavgifterna är att många rederier väljer att lasta av sitt gods i en hamn på den europeiska kontinenten och därefter transportera det med hjälp av lastbil den sista biten fram till mottagaren i Sverige. Det leder till alltför långa sträckor som körs med lastbil. Om farledsavgifterna minskas kommer fler rederier sannolikt att börja anlägga vid och lasta av sitt gods i svenska hamnar, vilket bidrar till att avlasta våra hårt trafikerade vägar och dessutom gynnar miljön, säger Mikael Castanius.

Statligt stöd för gods som flyttas från vägar till sjöfarten

Han anser att det är hög tid för politikerna att börja agera och visa i praktiken att sjöfarten är ett transportslag de prioriterar. Det räcker inte att bara prata om värdet och vikten av att öka andelen gods som transporteras sjövägen, det gäller att agera i enlighet med uttalandena också.

Den här typen av stöd kan bidra till att transportköpare

– Ytterligare en åtgärd som kan främja sjöfartens tillväxt är om Sverige tar efter Norge och introducerar ett statligt stöd till rederierna för varje ton gods som flyttas från vägarna till sjöfarten. Den här typen av stöd kan bidra till att transportköpare, som generellt sett sällan är särskilt förändringsbenägna, blir mer motiverade att beställa fler godstransporter via sjöfarten. Den typen av statligt stöd skulle utgöra ett viktigt signalvärde för hela sjöfartsindustrin om att politikerna menar allvar, säger Mikael Castanius.