Sverige har länge legat i framkant men har fallit från 12:e till 20:e plats i den globala rankning av infrastruktur som World Economic Forum (WEF) genomför sedan 2007. Infrastruktur utgör grunden för ekonomisk tillväxt och det är därför kritiskt att de dryga 620 miljarder kronor som planeras att investeras 2018-2029 i statlig transportstruktur bidrar till att vända den trenden. 

 

Självkörande bilar förändrar staden

 

Våra städer står inför en omvälvande transformation. Självkörande bilar kommer tillsammans med den framväxande delningsekonomin förändra hur våra gator används, vilket påverkar såväl kollektivtrafikens utveckling som hur vi planerar våra urbana miljöer i framtiden.

Redan år 2025 förutspås den globala försäljningen av helt självkörande bilar att nå en halv miljon fordon

Redan år 2025 förutspås den globala försäljningen av helt självkörande bilar att nå en halv miljon fordon, för att öka till 12 miljoner år 2035, eller 10 procent av nybilsförsäljningen. I en BCG-studie uppskattas att kostnaden för självkörande taxibilar i New York kommer att vara konkurrenskraftig gentemot existerande kollektivtrafik redan vid två eller tre passagerare per taxi. En fråga som stadsplanerare måste ställa sig är alltså hur kollektivtrafik ska byggas ut i framtiden för att vara mest effektiv.

Betydelsen av kollektivtrafikens knutpunkter kommer att minska och attraktiviteten hos bostadsområden förändras när närheten till spårbunden infrastruktur blir mindre viktig. Vid ökad delning av bilar kommer även behovet av parkeringsplatser att reduceras kraftigt, vilket frigör yta inne i städerna.

 

Digital teknik lyfter byggandet

 

Byggbranschen har traditionellt varit konservativ, och innovationer har tagit längre tid än i andra industrier. Men inom projektet ”Future of Construction” som BCG genomför tillsammans med WEF, ser vi nu exempel på hur såväl nya som traditionella aktörer driver den digitala utvecklingen framåt inom bygg och anläggning.

Ett exempel hittar vi i Amsterdam, där ett startup-bolag ska ”skriva ut” en bro för fotgängare med hjälp av en robot. I USA ansvarar US Army Corps of Engineers för över 700 dammar och 75 vattenkraftverk, där över hälften har passerat den livslängd de konstruerats för. Genom att installera sensorer i anläggningarna kan man övervaka och optimera underhåll − och därmed öka livslängden. I takt med att kostnaden för sensorer och drönare för automatisk övervakning minskar, samtidigt som kompetens inom ”big data analytics” ökar, kan liknande uppgraderingar öka stabiliteten och livslängden på befintlig infrastruktur även i Sverige.

 

Offentligt och privat mot samma mål

 

En av våra viktigaste gemensamma slutsatser är att det krävs ett ökat samarbete genom hela värdekedjan inom bygg- och anläggningsprojekt för att till fullo utnyttja dessa nya innovationer och samtidigt öka effektiviteten i projektgenomförandet.

Det finns flera olika metoder som kan vara framgångsrika för att optimera relationen mellan design, byggnation, drift och underhåll − exempelvis tidig involvering av entreprenören, totalentreprenader där huvudentreprenören har incitament att effektivisera design, eller integrerad projektleverans där man jobbar med målkostnad, delad risk och belöning samt gemensamma samarbetsplattformar.

Den privata sektorns ansvar ligger i att driva innovationer och processförbättringar som långsiktigt höjer produktiviteten.

En studie av Australiens finansdepartement har visat svart på vitt att alliansbaserade modeller ger mest värde för pengarna när det gäller infrastrukturprojekt. Att även i framtiden säkerställa en ekonomiskt hållbar infrastruktur i världsklass är ett ansvar som faller både på offentlig och privat sektor. Offentlig sektor måste ta rollen som klok lagstiftare och policymakare för långsiktig strategisk planering. Den privata sektorns ansvar ligger i att driva innovationer och processförbättringar som långsiktigt höjer produktiviteten.

En god samverkan är den viktigaste nyckeln till framgång.