– I regeringskansliet är organisationen uppbyggd kring olika sakområden. Det innebär en vertikal organisation när verkligheten är horisontell. Behovet av att förändra arbetet inom regeringskansliet är stort. Idag är verksamheten organiserad i stuprör, men för att hantera våra stora framtida samhällsutmaningar behöver man även arbeta horisontellt med många fackdepartement.

Inget departement att komma till

 – Eftersom detta är en nyinrättad ministerpost så fanns det inga tjänstemän för mig att sätta i arbete. Så jag behövde anställa den politiska staben, bygga upp Framtidskansliet med åtta personer och rekrytera personer till analysgrupperna som lyder under Framtidskansliet.

De är fria att tänka och tycka som de vill

I dessa framtidsgrupper rekryterades personer i egenskap av sin expertis ifrån akademi, olika organisationer samt ifrån näringslivet. De har fått en uppdragsbeskrivning från Framtidskansliet.

 – Men det är inte styrda utan de är fria att tänka och tycka som de vill. Många arbetar ideellt utan ersättning. Under våra första nio månader har de olika grupperna kommit igång, och de har ett år på sig. Primärt ska de inte ägna sig åt att själva forska utan istället tillämpa den forskning som redan finns.

De formkrav som finns för de olika tre grupperna med experterna är bland annat:

  • Arbetet i framtiden, och fördelningen
  • Grön omställning och konkurrenskraft
  • Global samverkan

Grupperna lägger fram förslag till Framtidsrådet. Framtidsrådet består av statsråd innefattande även stadsminister Stefan Löfven och framtidsministern Kristina Persson.

Framtidsrådet bestämmer sedan vilka av dessa reformförslag som ska beredas inom regeringskansliet. När de väl är beredda läggs de fram till regeringen för beslut.

Hållbarhet ur olika aspekter

 – Ett annat oerhört viktigt arbete är det med hållbarhet – i ekologisk, social och ekonomisk betydelse. Att det finns en helhetssyn.

Framtidsrådet arbetar med projektet Global Deal och det syftar till att få en bättre balans mellan arbete och kapital i världen.

 – Som en konsekvens av globaliseringen så ser vi också ökade klyftor även löntagare emellan. Och det innebär i slutändan negativa konsekvenser för jobben, och ger utrymme för fler mänskliga tragedier.

Nya rapporter från OECD visar att tillväxten skadas av alltför hög ojämlikhet. Det framkommer att svensk ekonomi hade kunnat växa med ytterligare sju procent om inkomstklyftorna varit mindre. Den viktigaste förklaringen är att fattiga medborgare har fått det svårare att investera i utbildning vilket minskar deras möjlighet att göra en klassresa.

Nyckeln är att vi har ett effektivt mottagande

– Vi vill arbeta öppet och utåtriktat. Som en konsekvens av det anordnar vi många workshop och föreläsningar. Vi arbetar vidare mycket med integration och etablering av nyanlända flyktingar. Många gånger kan vi lära av kommuner och andra, på vissa håll har man kommit längre i det arbetet lokalt.

Kristina menar att en positiv konsekvens med dagens invandring är att dem kommer kunna att hjälpa till att försörja morgondagens pensionärer. En hög andel av dem har en eftergymnasial utbildning.

– Nyckeln är att vi har ett effektivt mottagande. Det har tagit ca 7-8 år innan de har kommit in i yrkeslivet, och det är alldeles för lång tid. Det är viktigt att mobilisera alla goda krafter och kommunerna spelar en viktig roll i detta arbete också.