Den svenska skolan har en obestridligt viktig roll i etablerings- och integrationsarbetet. Min vision är den jämlika kunskapsskolan, där fokus ligger på kunskap och bildning och där alla skolor är bra skolor. Det innebär att skolans fokus ska vara kunskap, och att alla ska få samma chanser att, efter sin förmåga och med stöd utifrån sina behov, nå sina högsta möjliga kunskapshöjder.  Skolan ska också vara en mötesplats, där nyanlända och inrikes födda elever kan mötas, lära känna varandra och bli vänner.

Stora skillnader

Kunskapsresultaten i svensk skola har vänt uppåt igen i den internationella PISA-mätningen. Men samtidigt ser vi en mycket oroande tendens att klyftorna ökar, såväl mellan elever som mellan skolor. Föräldrars utbildningsnivå, hur många böcker som står i bokhyllan där hemma, eller om en elev har en lugn vrå att läsa läxorna i, ökar i betydelse för vilka möjligheter eleven har att nå goda kunskaper. Även vilken skola eleven går i har ökat markant i betydelse. Det är mycket stora skillnader mellan andelen elever som blir behöriga till gymnasiet, beroende på om föräldrarna enbart har en förgymnasial utbildning eller högre utbildningsnivå än så.

Glädjande nog ökar andelen elever som går ut årskurs 9 med gymnasiebehörighet

Glädjande nog ökar andelen elever som går ut årskurs 9 med gymnasiebehörighet i nästan alla elevgrupper. Samtidigt är mönstret för nyanlända detsamma som det vi ser i förhållande till elevernas socioekonomi. Ju längre tid man har gått i svensk skola, desto större är sannolikheten att man är behörig till gymnasiet. De som har invandrat före skolstart ligger på nästan samma nivå som inhemskt födda elever, medan de som har invandrat under årskurs 6 till 9 har en (förvisso stigande) behörighetsgrad på omkring 30 procent.

Ett kraftfullt verktyg

Att klara etablerings- och integrationsarbetet inom skolan innebär att vi måste göra en rad olika saker, men en av det viktigaste är att fokusera på språket, och att ha ett språkutvecklande arbetssätt.

Mycket finns att vinna på att ytterligare förbättra stödet på elevernas modersmål

Dock handlar det inte om att man enbart ska lära sig svenska. Dina förutsättningar för att lära ett nytt språk beror på hur rikt språk du har på ditt modersmål. För att stödja barn och unga att etablera sig i Sverige och i den svenska skolan bör fokus ligga på främja läsning och att skapa ett stort ordförråd. För nyanlända vuxna bör vi jobba för att anpassa deras sfi-undervisning för att matcha den utbildningsnivå de har. Oavsett nivå tror jag att mycket finns att vinna på att ytterligare förbättra stödet på elevernas modersmål. Modersmålsstödjare, som finns i klassrummet och som kan agera stöd och delvis som tolk, tror jag kan vara en effektiv väg framåt inom både vuxenutbildning, som för unga vuxna och barn.  

Det finns ett talesätt om att man verkligen kan ett språk när man kan diskutera kärleken, livet och döden på det språket. När man ser på språket på det sättet blir det tydligt vilken grundläggande förutsättning det är för mellanmänsklig möten och förståelse. Och vilket kraftfullt verktyg det är.