Svenskarna såg den mänskliga tragedin och uppslutningen för att göra en insats i flyktingkrisen och bidra till ett gott mottagande för de människor som sökt skydd i Sverige var imponerande. Tack vare frivilligkrafter och en kraftsamling av kommuner och myndigheter lyckades vi på kort tid ta emot fler asylsökande än någonsin tidigare.

Bra förutsättningar

Men det var inte hållbart i längden med ett så stort mottagande, och regeringen stramade därför åt asylreglerna i syfte att fler asylsökande skulle söka skydd i andra EU-länder. Nu har antalet asylsökande sjunkit kraftigt och förutsättningarna att klara ett bra mottagande och en effektiv etablering har förbättrats avsevärt.

Bygga system som lägger grunden

Samtidigt belyste flyktingkrisen stora brister och avsaknaden av såväl fungerande system som ambitioner för mottagandet och etableringen. Regeringens fokus har därför inte enbart varit att hantera det rekordstora flyktingmottagandet genom krishantering och snabba satsningar på ökad kapacitet, utan även att bygga system som lägger grunden för ett hållbart mottagande och snabbare vägar till jobb.

Anpassa insatserna

Sedan vi tillträdde har vi tagit initiativ till en rad nya insatser och system som tidigare saknades. Vi har infört en ny bosättningslag som styr nyanländas bosättning efter var jobben finns och därmed skapar en mer rättvis fördelning mellan kommunerna. Vi har infört ett nytt system för tidiga insatser så att asylsökande och personer med uppehållstillstånd som är kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden kan lära sig svenska, få samhällsinformation, kartlägga sina kompetenser och förbereda sig för etableringen i samhällslivet redan under asyltiden.

Vi har infört en ny bosättningslag som styr nyanländas bosättning

Regeringen har styrt om etableringspolitiken – från en passiv inställning där alla nyanlända erbjöds samma bristfälliga insatser till att istället anpassa insatserna efter individen. Vi har avskaffat etableringslotsarna och istället fyllt på verktygslådan så att nyanlända kan ta del av de insatser som krävs för att kunna ta de lediga jobben.

För den som är lite yngre och saknar gymnasieutbildning ska utbildning vara i fokus. För den som har arbetslivserfarenhet eller en utbildning som efterfrågas i Sverige handlar det om att ta tillvara kompetens, att matcha mot arbete genom snabbspår och bättre kontakter med arbetsgivare. För den som behöver komplettera sina färdigheter finns nya utbildningsmöjligheter, bättre validering och kompletterande utbildningar. För den som inte längre är ung och har mycket kort utbildning kan extratjänster eller jobb med lägre kvalifikationskrav vara vägen till egen försörjning.

Smidiga vägar till arbete

Den politiska debatten tenderar att förenkla verkligheten. Människor är olika och det finns ingen lösning som är rätt för alla.

För att skapa smidiga och sammanhållna vägar till arbete för personer med kompetens inom bristyrken har regeringen tillsammans med fack och arbetsgivare upprättat snabbspår till många bristyrken. Med parallella processer kan vi korta ledtiderna och därmed också etableringstiden; det ska exempelvis vara möjligt att lära sig svenska samtidigt som man utbildar sig, validerar kompetenser eller börjar arbeta.

Regeringen har också tagit ett nytt grepp om valideringsinsatserna, med ökade resurser för snabbare validering och bedömning av utbildningar och kompetenser, samt utökade möjligheter till kompletterande utbildning.

Beakta barnens bästa

Vi kommer att effektivisera regelverket för etableringsinsatserna och anpassa dem till den övriga arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen ska inte fastna i administration utan arbeta aktivt för att få ut de nyanlända i jobb.

Regeringen rensar också upp i kostsamma ersättningssystem

Nyanlända bör omfattas av ett liknande åtgärdssystem som gäller för övriga arbetslösa. Den som inte gör det man ska eller tackar nej till arbete ska kunna bli av med sin ersättning. Regeringen rensar också upp i kostsamma ersättningssystem där skattemedel har använts på ett okontrollerat sätt till orimligt höga kostnader i mottagandet. En ny anvisningsmodell för ensamkommande barn ska även bidra till ett jämnare mottagande och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna i syfte att förbättra deras förutsättningar att utföra sitt uppdrag och därmed beakta barnets bästa.