Hur många här inne känner en ablerad svensk? Någon som ni kan prata svenska med efter att skolan är slut? Den här frågan ställer vi på Kompis Sverige varje gång vi går in i ett klassrum på SFI (Svenska för ­invandrare). Några enstaka i klassen räcker upp ­handen, aldrig ens ­hälften.

– Varför inte? Vill ni inte?, utmanar vi eleverna.

– Jo, vi vill!

–Men varför känner ni inte en enda? Många av er har ju bott här i flera år!

– Språket, kultur, religion, svenskarna vill inte.

 

Uppdelat samhälle

Det här är en standarddialog. Såhar det låtit genom åren i de flesta av de hundratals SFI-klassrum vi besökt. Vi utmanar svaren varje gång. Sverige är i dag uppdelat. Bristen på möten mellan nya och ­etablerade svenskar leder till stora kostnader för såväl individ som samhälle.

"Sedan 1930 har vi haft en större ­invandring än utvandring."

Som en del av en global värld ­förändras Sverige. Fattigdom och brist på framtidstro drev över en miljon svenskar till att ­utvandra från Sverige till ­Amerika ­mellan 1845 – 1930. Sedan 1930 har vi ­generellt haft en större årlig ­invandring än utvandring.

Under 2015 sökte sig runt 160 000 människor till ­Sverige för att söka asyl. Majoriteten av dem flydde hemländer i krig för ­farliga att stanna i. I dag består tjugo ­procent av Sveriges befolkning av ­personer med utländsk bakgrund (­utlandsfödda eller med utlandsfödda ­föräldrar).

 

Två riktigta kompisar, hussam och lars-uno. Foto: Susanne Klofsten

Lars-Uno och Hussam, två vänner som hittat varandra genom Kompis Sverige. Foto: Susanne Klofsten

 

”Heta” ämnen oroar

De senaste åren har ledande ­media och politiker målat upp en väldigt mörk bild av hur integrationen i Sverige hanterats. Grupper som egentligen består av helt olika ­individer ställs emot varandra i politiska debatter som hårdnar. Under detta valår förutspås integration och invandring bli några av de ”hetaste” ämnena enligt Sifo och Novus. Det är med en viss oro vi ­noterat detta.

"Media målar upp en ­problemfylld och dyster bild av Sverige när de pratar om ­integration."

Inte för att ämnesområdena inte är viktiga, utan för att ­politiker med hjälp av media målar upp en ­problemfylld och dyster bild av Sverige när de pratar om ­integration. Ofta genom att exemplifiera områden där politiken många år har misslyckats. Alltför ofta riktas ­också fokus i det offentliga ­samtalet på integration som någonting en regering, kommun, eller ibland till och med polis ska lösa. En viktig del i ekvationen uteblir ständigt. Den som handlar om proaktivitet, långsiktighet, och framförallt, den som handlar om vårt ­ansvar som samhällsmedborgare på ­individnivå.

Det finns helt klart oerhört mycket som det offentliga kan göra bättre såväl nationellt som regionalt. Konkreta åtgärder som skulle kunna skapa förutsättningar för en snabbare etablering för nya ­svenskar och som skulle kunna förstärka känslan av samhörighet och ömsesidig respekt i ett Sverige som alltmer speglar världen. Men helt avgörande för om ­sådana ­åtgärder i praktiken ­kommer få önskad verkan är den ­enskilda människans (läs din och min) attityd till integration och ­förmåga att inkludera.

 

Trygghet och tillhörighet

Integration måste ske på individnivå och förutsätter en nyfikenhet, öppenhet samt ett ömsesidigt ­utbyte av kunskaper och erfarenheter. ­Integration ska inte ses som något fyrkantigt eller svårt, utan handlar om att människor från olika delar av samhället möts, inkluderar, och lär sig av varandra.

"Vi måste känna ­trygghet och ­tillhörighet till ­varandra."

För att vårt samhälle ska kunna utvecklas och nå full ­potential ­måste vi känna ­trygghet och ­tillhörighet till ­varandra. Det är vi som ­tillsammans är ­Sverige. Vår ­poäng är att du som individ ­behövs, du har ett ­ansvar, och du kan ­verkligen göra stor ­skillnad.

 

Kompis för livet

Vi vill uppmuntra dig som läser det här att under denna vår göra ­någonting aktivt för att lära känna en person som är ny i Sverige. Vet du inte riktigt hur du ska gå tillväga? Kanske träffar du inga nya svenskar i din vardagsmiljö? Lugn, det finns hjälp att få. ­Kontakta din kommun eller någon av de olika plattformar som finns i dag för att hjälpa dig med att få till det där första mötet, till ­exempel ­Kompis Sverige, Kompisbyrån, ­Welcome app, Invitationsdepartementet, eller kanske Svenska med Baby om du är nybliven förälder.

Tillsammans är vi Sverige. Tänk på att det ofta är lättare att ­inkludera, än att vänta på att bli ­inkluderad. Vem vet, när du engagerar dig kanske du får en kompis för ­livet på köpet.

Det är en kolumnist som har skrivit denna text. Åsikterna som framförs vidhålls av denne. Mediaplanet står politiskt oberoende.