Problemet med Islamiska Staten (ISIL) och al-Qaeda har mångfacetterade grundorsaker och har ändrat skepnad genom årens lopp. Likt ett kalejdeskop finns olika faktorer varför individer anslutit sig till dessa terrororganisationer. Det finns individuella sociopsykologiska faktorer, sociala faktorer (då många är multikriminella), politiska och ideologiska faktorer samt identitetskonflikter som skapar oändliga kombinationer av driv- och dragningskrafter. Men själva radikaliseringsmotorn är ofta gruppdynamik, karismatiskt ledarskap och social medias roll.

Opererar synkroniseratDr Magnus Ranstorp

Propaganda, rekrytering, finansiering samt terrorplanering sker digitalt och per distans. Genom enkla, slagkraftiga, och emotionella budskap och metoder har ISIL i Syrien/Irak exempelvis lyckats rikta sina effektiva påverkansoperationer och rekryteringskampanjer mot specifika målgrupper.

ISIL opererar synkroniserat - inte bara globalt och lokalt. Den gör det också brett och specifikt – både genom broadcasting och ”narrowcasting.” Det sistnämnda innebär att man målgruppsanpassar budskap på olika språk samt med specifik kultur- eller genderinriktning. Exempelvis ger ISIL ut tidskriften Dabiq på engelska, arabiska, turkiska, ryska och tyska. Även propagandakanaler fokuserar på att förmedla en utopi av kalifatet, en romantiserad bild av ett harmoniskt tillstånd för att attrahera kvinnliga rekryter. Ofta blir verkligheten i Raqqa obeskrivligt hård. Men då är det försent. Inga utvägar är möjliga.

Ändrade mönster

ISIL:s propagandaapparat på social media är omfattande. Den sker simultant på två nivåer: centralt organiserat genom Al-Hayat media, ISIL:s officiella mediekanal, som fungerar som ett clearinghouse för varje del av ISIL-provinser och dess nyhetsrapportering. Under 2015 producerade ISIL wilayats (provinser) 710 videos, 1787 fotoreportage och 14,523 andra foton. Samtidigt sker det okontrollerbart genom varje ISIL anhängares spridning av personliga nyheter och ISIL-propaganda genom social media.

De senaste månaderna har säkerhetsmyndigheter sett ett starkt ändrat mönster av ISIL, från öppna social media-konton till krypterade social media-sajter som exempelvis Telegram.

Även om den globala anti-ISIL koalitionen gjort stora framsteg mot ISIL, möjliggör social media för virtuell överlevnad. Här omgrupperar man snabbt, konspirerar, nätverken svärmar och man ger direktiv för ytterligare terrorattacker av villiga sympatisörer. CIA-chefen har varit tydlig att även om ISIL kollapsar i Syrien och Irak så påverkas terrorförmågan lite. ISIL har inte bara utvecklat specialtränade kommandoenheter utan stöder också mindre grupper i attackplanering.

Satsa på rätt områden

Utöver de två stora terrorattackerna i Paris under 2015 har ISIL satt i verket en strid ström av terrorplaner som avvärjts sedan 2013. Tempot har ökat 2015 då ISIL genomförde eller planerade över 20 terrordåd. Säkerhetstjänsterna står inför stora utmaningar att följa ett globalt nätverk med över 42,000 utländska stridande och förhindra nya terrorattacker.

I Sverige har SÄPO fullt upp att följa de över 300 individer som anslutit sig till ISIL i Syrien/Irak. Nationella Samordnaren mot våldsbejakande extremism har också intensifierat det lokala förebyggande arbetet. Men regeringen behöver stärka arbetet på tre fronter:

  1. Vid sidan av resursförstärkning till SÄPO behöver vi också satsa på områdespoliser och polisens nationella operativa avdelning (NOA) underrättelsesektion.
  2. Det behövs ytterligare nationell samordning – särskilt inom Regeringskansliet – då frågorna rörande förebyggande arbete (CVE) och kontraterrorism (CT) idag faller mellan minst fyra departement (Fi-CTF, Ku-CVE, Ju-CT och UD-int samv). Man bör skapa en nationell övergripande kontraterrorkoordinator så att det blir mer av ”hängrännor” och inte ramlar ner i ”stuprör”.
  3. Civilsamhället måste in i matchen mot våldsbejakande extremism genom partnerskap och konkreta samordnade projekt som komplement till myndighetssatsningar. Först då stärks motståndet mot ISIL och sammanhållningen för att motverka en samhällsutveckling med växande extremism och polarisering.

Dr Magnus Ranstorp leder terrorforskning vid Försvarshögskolan och är kvalitetsansvarig inom EU:s Radicalisation Awareness Network - Centre of Excellence