Elnät, elhandel, elproduktion, gas, fjärrkyla och stadsfiber finns också med i portföljen. Sammanlagt har företaget fler än en kvarts miljon kunder.

– Vi verkar i en snabbväxande region, berättar Lotta Brändström, vd för Göteborg Energi AB, och vi är proaktiva i stadsutvecklingen. Vi är till för göteborgarna och prioriterar därför hemmamarknaden, men vi samarbetar också med våra kranskommuner bland annat kring fjärrvärmenätet. Vår elhandel omfattar hela Sverige.

Göteborg Energi kan spåras 170 år tillbaka i tiden, till 1846, då som Skandinaviens första stadsgasverk. 1878 ”blev man” med el och sedan har bolagets verksamhet utvecklats över tid. Utbyggnaden av fjärrvärme har pågått sedan 1950-talet och i dag är ett av de viktigaste målen att all fjärrvärme år 2030 ska komma från förnybara eller återvunna källor.

 

Återvinningsstrategi

 

– Runt två tredjedelar av fjärrvärmen är i dag återvunnen värme som vi tillvaratar från olika industrier. Till exempel äger staden en anläggning för avfallsförbränning som är en av världens mest avancerade anläggningar för energiåtervinning.

Brännbart avfall blir till värme och el. Rökgaserna renas i flera steg för att med marginal klara alla reningskrav och metaller återvinns ur slaggen. En tredjedel av fjärrvärmen i regionen skapas här, liksom fem procent av elen.

Under ett normalår kommer 10-12 procent av värmen från fossila bränslen

– Under ett normalår kommer 10-12 procent av värmen från fossila bränslen men vi har tagit fram en konkret färdplan för att fasa ut dessa fram till 2030. Bland annat utreds ett kraftvärmeverk eldat med biobränsle i Backa vilket kan stå färdigt år 2022.

 

Elen växer i betydelse

 

Göteborg Energi har en mindre del egen elproduktion bland annat från vindkraft. Därutöver köps el in för att täcka kundernas behov.

– Elen växer i betydelse. Elektrifieringen inom transportsektorn är ett exempel och sker snabbare än många tror.

Ett annat lite bortglömt, men viktigt område, är energieffektivisering.

– Vi hjälper kunder att aktivt förbättra sina egna anläggningar. Då blir varje kWh en väl använd kWh.

Hela energibranschen genomgår stora förändringar. Att integrera småskaliga lösningar i de storskaliga näten är en utmaning. Genom solceller och energilagring kan kunderna själva producera el och värme tack vare ny teknik. Flera utvecklingsprojekt med kunder pågår.

– Framtidens smarta energilösningar utvecklar vi tillsammans. Många kunder vill till exempel ha en mix av fjärr- och bergvärme och även solenergi. Ett exempel är ett innovationsprojekt vi driver där Brf Backadalen optimerar sin värmeförbrukning och sänker kostnaderna genom att kombinera fjärr- och bergvärme. Överskottsvärme sommartid lagras i bergvärmehål och används sedan under vintern.

 

Kyla för ökad komfort

 

Men inte bara värme efterfrågas. Också behovet av kyla för fastigheter och datorrum ökar i takt med att staden växer.

– Vi planerar en kraftig utbyggnad av fjärrkylan som alternativ till små kylaggregat som står på taken och brummar. Det är både en buller- och en komfortfråga, storstaden vill ha kyla sommartid. Kylan utvinner vi från älvvattnet. Det är både energi- och CO2-effektivt.

I samarbete med kunder och Chalmers studeras också solens potential. En solkarta på hemsidan ger uppgift om den egna fastighetens takyta och hur solinstrålningen ser ut ett normalår vilket ger förutsättningarna för egen solel.

I samverkansprojektet HSB Living Lab testas olika energilösningar för framtidens boende. Projektet Fossil-free Energy Districts, FED, studerar hur energianvändningen i fastigheter kan minskas.

– Gemensamt för alla våra projekt är att vi jobbar med affärsnära lösningar, säger Lotta Brändström.