Sverige har det högsta arbetskraftstalet sedan 1991, men saknar för den sakens skull inte utmaningar. Arbetsmarknadspolitiken blir sannolikt en allt hetare fråga under 2018.

Vi träffar Ylva Johansson på Arbetsmarknadsdepartementet, och när valfrågorna kommer på tal ligger svaret nära till hands.

− Det mest akuta är att se till att de som står långt från arbetsmarknaden kan komma in. Att nyanlända har svårt att ta sig snabbt in i arbete beror på att de saknar rätt kompetens eller språkkunskaper. Samtidigt finns det många lediga jobb, så det kräver både rätt matchning och kompetensförsörjning. Utbildning är en viktig nyckel.

En lösning, menar Ylva Johansson, är att kombinera utbildning och arbete. Bland annat har regeringen inrättat enklare så kallade ”extratjänster” som nu sysselsätter över 12 000 personer.

− Det är ett bra sätt att komma in i ett yrke, exempelvis inom äldreomsorgen. Efter det kan man gå vidare och läsa till vårdbiträde eller undersköterska. Att varva utbildning och arbete har visat sig väldigt effektivt – man måste inte ha hela kompetensen på plats för att få börja jobba. Nästan samtliga svenska kommuner har nu dessutom så kallade ”lokala jobbspår”. Dessa leder arbetssökande fram mot de extratjänster som faktiskt efterfrågas på den lokala arbetsmarknaden.

 

Etableringsansvar

Ylva Johansson har sedan 2016 även ansvaret för att samordna politiken kring etableringen av nyanlända. Det innebär att hon kan bygga initiativ i nära samverkan med andra departement, exempelvis inom bostadsbyggande, anpassning av skolor, sjukvård, tandvård och traumahjälp.

I dag är det lag på att alla kommuner i Sverige måste ta emot nyanlända.

− Det är hårresande att bara några kommuner har tagit emot tidigare. Det kanske är den allra viktigaste strukturreformen vi har genomfört.

 

En tydlig trend är att nyanlända allt fortare blir etablerade i det svenska arbetslivet. 2007 tog denna process i genomsnitt nio år efter ankomst till Sverige. I dag visar nya siffror på att den tiden nästan har halverats.

− Det är väldigt glädjande, säger Ylva Johansson. Jag tycker det visar att politik gör skillnad. 

När det mesta pekar kraftigt uppåt för svensk arbetsmarknad finns det fortfarande en stor utmaning kvar i de många utrikes födda kvinnor som ännu inte kommit in i arbete. Ylva Johansson har en del incitament i sin verktygslåda för att främja den svåråtkomliga gruppens fortsatta etablering på arbetsmarknaden.

− Vi har bland annat gjort om föräldraförsäkringen något, samt avskaffat vårdnadsbidraget eftersom det tenderade att bli en fälla för kvinnorna att fortsätta stanna hemma. Vi jobbar mer aktivt med uppsökande folkbildning och andra ekonomiska incitament i dag.

En annan åtgärd som regeringen nyligen aviserat är ett ökat inslag av samtal om normer och värderingar i den samhällsorientering som alla nyanlända får genomgå.

− Vi har underskattat värderingars betydelse och har sett att de nyanlända gärna vill veta mer om hur det svenska samhället fungerar. Att förstå grundläggande värderingar och normer ger också en ökad förståelse för vilka lagar och regler som finns. Det kan handla om att lyfta jämställdhet, barnens rättigheter, sexualitet och HBTQ-frågor.

 

Skolan blir valfråga

Ylva Johansson var skolminister 1994-1998 och ser fortfarande utbildning som den viktigaste nyckeln till jobbmatchning och integration. Lärarnas status blir därmed i allra högsta grad av intresse även för hennes departement.

− Skolan är helt central för Sveriges framtid. Därför satsar vi på läraryrket med det vi kallar för ”Lärarlyftet”: högre löner och program för ökad professionalisering av yrket. Vi ska lyfta bort administrationen och avlasta lärarna genom att utbilda fler lärarassistenter vilket är ytterligare ett exempel på jobb som passar dem som står lite längre ifrån arbetsmarknaden.