Vi har därför öppnat möjligheten att lyfta ett fåtal tankeledande experter i en expertpanel som är verksamma inom branscher relaterat till regeringens storsatsningar på innovativt och hållbart bostadsbyggande.

 

  • Martinsons
  • Informationscentrum för hållbart byggande
  • Hyresgästföreningen
Jesper Åkerlund
VD för Martinsons Byggsystem
Foto: Patrick Degerman

Martinsons

Hur arbetar ni för att bygga bostäder som fler kan efterfråga?

I vår roll som leverantör har vi arbetat för att den svenska byggmarknaden ska upptäcka KL-trä, en byggdel som används bland annat i bjälklag, tak och väggar. Det har varit framgångsrikt. Användningen ökar kraftigt och flera aktörer har valt att satsa på egen produktion. Vi hoppas att det ökade utbudet av byggdelar skapar en ökad valfrihet i byggandet som i sin tur kan leda till smartare lösningar och en mer konkurrensutsatt totalekonomi.

 

Vad kan regeringen göra för att främja projekt inom hållbart byggande i Sverige.

Vi välkomnar tydliga och ambitiösa lagkrav, formulerade i enlighet med Sveriges klimatmål, när det handlar om klimatpåverkan. Vi ser också positivt på stärkta krav när det gäller att på enhetliga sätt redovisa alla typer av byggnaders klimatpåverkan genom livscykelanalyser.

Vi ser också gärna en satsning på kunskapshöjande insatser riktade mot till exempel universiteten, där blivande byggingenjörer och arkitekter fortfarande utbildas med avstamp i gårdagens sätt att bygga. För att byggbranschen som sådan ska bli bättre på att välja rätt material på rätt plats behövs mer kunskap kring exempelvis stomkonstruktion i trä.

 

Hur ser framtiden ut för energieffektivt byggande?

Den måste vara ljus. Byggandet står för en så stor del av vår klimatpåverkan att det inte finns något annat alternativ. I vårt arbete är energieffektivitet och låg klimatpåverkan en viktig fråga i alla led, från skörden av träd i skogen och vidare genom produktions- och användningsfasen.

Men vi har stora utmaningar framför oss. Branschens systemskifte mot ett mer hållbart och energieffektivt byggande har påbörjats och förstärkts av en högkonjunktur men fortfarande har byggandet totalt sett en alldeles för hög klimatpåverkan. Vi vill vara med i rörelsen för ett stärkt hållbart byggande.

 

Hur arbetar ni med livscykelperspektivet i era byggprojekt?

Vi har miljövarudeklarationer för de allra flesta av våra byggdelar. Det gör att det är enkelt för våra beställare att veta exakt vilken klimatpåverkan våra byggdelar har. Miljövarudeklarationerna visar också hur mycket koldioxid som binds i varje kubikmeter trä. Det här underlättar för dem som vill gå vidare och utforma en livscykelanalys i nästa skede.

Vi har också deltagit i ett flertal projekt där LCA-analyser utformats och vi bistår mer än gärna med fler initiativ eftersom dessa kunskaper bidrar till att utveckla vår bransch på ett positivt sätt.

Johan Nuder
Koordinator Informationscentrum för hållbart byggande
Foto: Tobias Sterner

Informationscentrum för hållbart byggande

Hur arbetar ni för att bygga bostäder som fler kan efterfråga?

Informationscentrum för hållbart byggande har till uppgift att främja kunskapen om hållbar renovering och nybyggnation. Vi menar att detta hittills har gått för långsamt på grund av att den befintliga kunskapen inte nått ut till de som behöver den. Vi lyfter fram goda exempel och ger kvalitetssäkrade, handgripliga råd i hållbarhetsfrågor. Inte minst jobbar vi för att med information och upplysning tända gnistan att vilja och välja att renovera och bygga hållbart. Med ökad kunskap, ökar medvetenheten och efterfrågan, tills hållbarhet blir en självklar del i bygg- och renoveringsprocessen.

 

Vad kan regeringen göra för att främja projekt inom hållbart byggande i Sverige.

Dels genom att initiera satsningar som den vi arbetar med: Informationscentrum för hållbart byggande, men även genom att på olika sätt stimulera och kommunicera vikten av att ett mer hållbart byggande är en viktig del i klimatfrågan. Man kan jämföra med historiska satsningar som Håll Sverige Rent eller Spola Kröken som tydligt satt spår i ett förändrat beteende. Att lyfta frågan under valrörelsen skulle helt klart vara en symboliskt viktig handling.

 

Hur ser framtiden ut för energieffektivt byggande?

Det är utan tvekan så att det kommer se annorlunda ut. I dag använder bygg- och fastighetssektorn ca 30% av energin i Sverige och skall vi nå ett CO2-neutralt samhälle till år 2045 kommer det kräva byggnader som använder betydligt mindre energi. Idag använder det befintliga beståndet nästa tre gånger mer energi per ytenhet jämfört med det vi nyproducerar. Framtiden för energieffektivt byggande kan med andra ord betyda energieffektiva renoveringar, där det finns stor potential för besparingar.

 

Hur arbetar ni med livscykelperspektivet i era byggprojekt?

Livscykelperspektivet har blivit en viktig parameter i hållbar renovering och nybyggnation. Det är en avgörande faktor för att skapa livs- och boendemiljöer som är attraktiva och där människor trivs och vill vara. Vi lyfter livscykelperspektivet för att upplysa om materialval, smarta metoder och ekonomiska kalkyler där livscykelfaktorn finns med på ett rättvisande sätt.

 

Hur kan vi visa att renovering har den största potentialen för att Sverige ska nå klimatmålen?

Det är dags att släppa ut elefanten ur rummet! Vi har 4,8 miljoner befintliga bostäder i Sverige och ett stort behov av renovering av miljonprogrammet så är det hög tid att branschen och politiken växlar fokus från nybyggnation till renovering. Det är här den stora potentialen för att nå klimatmålen finns. Informationscentrum för hållbart byggande kommer att satsa stort på att informera om möjligheterna inom hållbar renovering.

Jennie Wiederholm
Energiexpert på Hyresgästföreningen
Foto: Kristian Pohl

Hyresgästföreningen Region Stockholm

Hur arbetar ni för att det ska byggas bostäder som fler har råd att efterfråga?

Vi bildar opinion för att det ska byggas fler bostäder, framför allt hyresrätter, som människor har råd att bo i. Det behövs ett större statligt engagemang i bostadsfinansieringen och ett större kommunalt engagemang i bostadsplaneringen. Kommunerna bör använda sin allmännytta som ett viktigt verktyg för bostadsförsörjningen i större utsträckning.

 

Vad kan regeringen göra för att främja projekt inom hållbart byggande i Sverige?

Hållbarhet handlar om tre perspektiv, ekonomiskt, ekologiskt och socialt och alla perspektiven måste tillgodoses annars blir det inte hållbart. Det handlar om att skapa incitament för att ställa om produktionen. Låt miljonprogramsområdena bli föredömen i den hållbara utvecklingen genom att satsa på premier för hållbara investeringar. Det är viktigt att inkludera dem som bor och ge dem inflytande och skapa delaktighet vid ombyggnation. Det handlar både om att skapa förutsättningar för social hållbarhet och om att ta vara på kunskap om bostaden och området.

 

Hur ser framtiden ut för energieffektivt byggande?

Att det vi bygger nytt kommer att bli allt mer energieffektivt behöver vi inte tvivla på. Det drivs på av EU-direktiv och svenska regelverk liksom av ambitiösa byggherrar som vill gå före och utvecklar allt bättre byggnader. Utmaningen ligger i att tänka både byggprocess och förvaltningsskede så att totalen blir så bra som möjligt. Och att tänka helhet så att man samtidigt skapar en god inomhusmiljö och använder ekologiskt sunda material.

Det befintliga beståndet är också en stor utmaning. De flesta husen finns redan på plats och även de husen behöver bli mycket mer energieffektiva.

 

Hur arbetar ni för att påverka bolagen föra in mer livscykelperspektiv och hållbarhet i hyresrättsboendet?

I bl a förhandlingarna med bostadsbolag talar vi mycket om detta, för det rimmar väl med hyresgäst- och konsumentintresset. Att inte sänka kvaliteten på det som byggs utan satsa på långsiktig hållbarhet är nyckeln till framgång. Tyvärr är det många aktörer som arbetar kortsiktigt med styckevisa renoveringar och annat och det blir i längden kostsamt för både individ och samhälle. Även redovisning och värdering behöver anpassas till långsiktighet för att åstadkomma en verklig förändring på detta område.

 

Vad kan politiken bidra med i ett långsiktigt perspektiv?

En av de viktigaste långsiktiga förändringarna som politiken kan bidra med är en blocköverskridande skattereform där de olika upplåtelseformer som finns får likvärdiga skattemässiga villkor. Idag visar utredningar att hyresrätten skattemässigt missgynnas och det försvårar möjligheterna att bygga hyresrätter människor har råd att efterfråga. En utvecklad och bibehållen modell med gemensamt förhandlade hyror, dvs den svenska modellen på bostadsmarknaden där parterna tar ansvar, är ett sätt att garantera att konsumentperspektivet och balansen mellan dem som äger och landets hyresgäster bibehålles någorlunda.