Det tog närmare 200 år att byta jordbrukssamhället mot industrisamhället. Nästa, lika stora, steg kommer att gå fortare. Räkna med att det tar, i runda tal, 20 år.

Automatiseringen och digitaliseringen får allt större genomslag. Robotar, datorer och förarlösa fordon är några av tillämpningarna. Och, vi har bara sett början.

Alla gör vi klokt i att vara intresserade

Produktion och logistik påverkas kraftfullt. Administration, marknadsföring och finans kommer att påverkas ännu mer. Det är med andra ord naivt att hoppas på att utvecklingen skall hoppa över den egna personen. Alla gör vi klokt i att vara intresserade.

Nästan allt - både organisationer, individer och saker - kommer att integreras via Internet. Särskilt när vi, inom några få år, får tillgång till femte generationens trådlösa kommunikation (5G). Människor som kommunicerar med andra människor via Internet (Internet of People) kompletteras nu med teknik som kommunicerar med annan teknik utan inblandning av människor (Internet of Things). Sammantaget möjliggör det ett globalt och standardiserat Internet of Everything.

Fördelarna är enormaAnders Källström

Det finns en mängd fördelar med denna utveckling. Farliga, tråkiga och monotona arbetsuppgifter försvinner. Tekniken kommer att arbeta i det närmaste 365 dagar om året, 24 timmar om dygnet, blir aldrig sjuk och gör aldrig fel. Precisionen är enorm. Den klarar både grov- och finmotorik bättre än någon av oss. Uppdatering av nya programvaror gör att tekniken alltid utvecklas. Därmed förverkligas ”det livslånga lärandet”, om än inte på det sätt som vi kanske trodde när begreppet för länge sedan myntades. Och, tekniken gör vad vi säger åt den utan att protestera.

Effektiviseringen är enorm

Utflyttningen av produktion till lågkostnadsländer bryts. Mycket tyder på att utflyttningstrenden 2016 äntligen vänds till en inflyttningstrend. Tekniken som sådan kostar lika mycket var den än placeras. Dessutom, väl fungerande länder som Sverige erbjuder en betydligt bättre miljö för avancerad teknik än mindre utvecklade länder. Välutbildade, lojala, icke korrupta människor som har lätt att tänka om, lära och komma överens gör en enorm skillnad. Därmed kan vi behålla kontrollen över den produktion som är kärnan i all ekonomi.

Effektiviseringen är enorm. 15 sekunders arbete ersätter 15 minuter. 10 personer gör vad det tidigare tog 100 personer att göra. Tre företag, som tänkt om, ersätter 30, som kanske inte gjorde det. Det skapar välstånd.

Men, automatiseringen kommer också att skapa problem. Några problem blir långvariga. Andra kommer vi att parera nästan direkt. De länder på Jorden som hanterar förändringarna bäst och snabbast kommer att gå segrande ur utvecklingen. Här finns det anledning att, som svensk, vara optimist.

Vilka är då problemen?

Många företag och jobb kommer att försvinna. Allt som är lönsamt att digitalisera kommer att digitaliseras. Och, det är mycket som kan digitaliseras. En rad undersökningar, både här hemma och utomlands, varnar för att omkring hälften av dagens jobb försvinner inom mellan 15 och 20 år. Yrkesroller som är väldefinierade och bygger på repetition kan nästan alltid utföras av teknik. Yrken som bygger på djupt mänskliga egenskaper och kvaliteter kommer att förbli mänskliga. Bildad mänsklig kreativitet är även i framtiden efterfrågad. Sociala relationer kommer att få ännu högre status. Inte minst de djupa. Liksom kultur. En hög utbildning är dock inte längre en garanti för jobb. Det gäller att ha exakt rätt utbildningar. Vilka är de?

Nyckelfrågorna handlar mycket om hur detta påverkar ekonomin

Mycket tyder på att allt fler kommer att vara frilansare. Uppdrag får en allt kortare livscykel. Det någon kan behövs allt kortare tid. Därefter behövs någon annan. Spännande för de som orkar, men jobbigt för alla andra.

Nyckelfrågorna handlar mycket om hur detta påverkar ekonomin. Vilka kommer att arbeta? Vilka får ledigt? Hur avlönas de? Skall vi införa samhällslön? Och, hur stora skall löneskillnaderna bli så att samhället fungerar? Hur skall vi utforma skattesystemet? Går det att beskatta Internet of Everything?

Hur ser balansen mellan aktivas och mindre aktivas inflytande ut i framtiden? Vad händer med demokratin och marknadsekonomin?

Vad gör de som är lediga? Kommer de att använda sin fria tid konstruktivt eller destruktivt? Och, hur kan samhället inspirera oss i en konstruktiv riktning. Kampen mot arbetslöshet kommer att ersättas av en kamp mot meningslöshet. Den, är jag övertygad om, kommer vi att vinna. Nära och kära liksom hobbies får ta allt mer tid. Om 20 år frågar sig allt fler förvånat hur vi så sent som 2016 behövde ett jobb för att få en identitet och känna mening med livet.

Behålla integritet

Hur behåller människor sin integritet i en värld präglad av Internet of Everything? Vad skall den digitala ekologin veta om oss? Vår hälsa? Om vi just nu är glada eller ledsna? Vad vi kan? Våra politiska värderingar? Våra intressen? Var vi befinner oss? Vad vi köpt? Och, kommer vi verkligen att få bestämma detta helt själva? Vem får makten och över vad?

Vilka branscher behövs i framtiden?

Ur näringslivets synvinkel är frågorna lika många. Vilka branscher behövs i framtiden? Vilka branscher och företag kommer att försvinna, vilka skall fusioneras och vilka nya måste skapas? Hur ser gränserna mellan branscher, företag och individer ut i framtiden och hur skall de regleras juridiskt. Hur ekonomistyr vi ett Internet of Everything? Hållbar utveckling, inte minst ekonomisk hållbarhet, blir om möjligt ännu viktigare. Hur mäter vi den? Kommer ”den nya juridiken” att vara klar i tid till att tekniken införs och får genomslag på den nya ekonomin? Om svaret är nej, hur klarar vi våra relationer?

Optimist eller pessimist?

Kommer flyktingströmmarna från länder som inte tar sig ur den analoga ekonomin till länder som frossar i den digitala att öka?

Och, den viktigaste frågan; skall de flesta av oss vara optimistiska eller pessimistiska inför framtiden?

Försäljningen av industrirobotar skjuter i höjden. Utvecklingen har varit enorm de senaste fyra åren. Bil- och elektronikindustrin leder utvecklingen. De kommande åren spås en ökning av robotar med 50%. 450.000 jobb har, enligt nationalekonomen Stefan Fölster, försvunnit de senaste fem åren. Bara i Sverige. Än så länge ersätter vi dem med nya jobb. Men, kommer det att fortsätta? Där är många forskare oeniga.

En fortsatt utmaning är att få dem att umgås med människor utan att människan skadas

Robotarna kan förvånansvärt mycket redan idag. En fortsatt utmaning är att få dem att umgås med människor utan att människan skadas. Vi vill inte bli påkörda av ett förarlöst fordon, vi vill inte få en robotarm i huvudet och vi vill inte att roboten missförstår våra önskemål, även om vi uttrycker dem klumpigt. Tvärtom vill vi kanske få sympati och förståelse från tekniken. Tekniken får gärna lära sig nya saker, men inte så att vi förlorar kontrollen över den. Vi vill prata med tekniken, lära den nytt och kanske till och med komma överens med den i någon sorts dialog. Men, hur intelligent får artificiell intelligens bli? Och, hur bevakar vi att den gränsen hålls? Behöver vi en ny sorts anti-artificiell-intelligens-polis?

Tja, allt det där löser vi om ekonomin fungerar. Och, det kommer att stå i direkt proportion till att tekniken fungerar. Därför är Smart Maintenence en av nyckelfunktionerna. När underhåll traditionellt ägnat sig åt att laga återkommande fel, kommer Smart Maintenence att bli en katalysator för teknisk utveckling så att fel när de upptäcks elimineras, i bästa fall för gott.

Anders Källström,
Ordförande Sustainability Circle