Därför är det inte konstigt att skogen har haft – och har – så oerhört stor betydelse. För landets ekonomi, för vår välfärd, för möjligheten till rika naturupplevelser, för biologisk mångfald. Ser vi till skogens roll i framtiden kan vi dessutom lägga till betydelsen i arbetet med att tackla utmaningen med ett förändrat klimat.

Sverige har varit mycket framgångsrikt i hanteringen av skogen. De senaste 65 åren har virkesförrådet vuxit med mer än en miljard kubikmeter samtidigt som det årliga uttaget hela tiden ökat. Skogarna är vitala, växtliga och viltrika. Det svenska skogsbruket är bra, i ett internationellt perspektiv ett riktigt föredöme. Men det räcker inte. Det måste bli bättre.

Som nytillträdd generaldirektör för Skogsstyrelsen ser jag att skogsbruket i Sverige framför allt har tre tydliga utmaningar:

  • Det måste bli skonsammare.
  • Det måste bli lönsammare.
  • Det måste bli jämställt.

När det gäller skonsamheten så räcker det inte att vi i Sverige är ett internationellt föredöme. Det innebär nämligen inte per automatik att man är tillräckligt bra. Även om skogsbruket till exempel allt oftare klarar passager över vattendrag utan körskador som skadar vattenkvalitén så är det inte alltid så. Hänsynen till skogens kulturmiljöer måste förbättras markant. Både myndigheter och skogsbruket behöver göra mer för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar. Skogsbruket i Sverige måste bli skonsammare. Annars går skogsbrukets legitimitet förlorad.

Skogsbruket i Sverige måste bli skonsammare

Att svenskt skogsbruk som i ett internationellt perspektiv är ett föredöme ändå måste bli bättre för att inte förlora sin legitimitet kan tyckas vara ett beskt budskap – men det är farligt att slå sig till ro, istället för att ständigt se var det går att förbättra och utveckla. Vilket leder mig in på nästa utmaning; skogsbruket måste fortsätta utvecklas för att säkra lönsamheten.

Som skogsägare kan man förstås hoppas på att virkespriserna ska stiga och därigenom förbättra lönsamheten. Och vem vet, det kommer de kanske att göra. Men generellt har råvarupriser en trist priskurva över tid. Skogsråvara precis som andra råvaror. För att bibehålla och helst förbättra lönsamheten måste skogsbruket därför bli effektivare och produktiviteten höjas. Det har branschen gjort förut. Utan de effektiviseringar som gjorts så hade avverkningskostnaderna idag varit högre än virkespriserna.

Samtidigt bör skogsägare också se till möjligheterna att utveckla andra värden i skogen. Man kan få betalt för andra saker än virke. Den som är duktig kan till exempel med framgång sälja upplevelser av olika slag. Men med tanke på att skogen täcker så oerhörda arealer i vårt land är det sannolikt den areella näringen skogsbruk som för de flesta kommer att vara den huvudsakliga inkomstkällan från skogen under lång tid framöver.

Idag är skogssektorn inte särskilt jämställd.

Idag är skogssektorn inte särskilt jämställd. Jag är övertygad om att en jämställd bransch skulle leda till ökad lönsamhet.  Kompetens är en nyckelfråga. Och om vi ska hitta de bästa kompetenserna håller det inte att andelen kvinnor i skogssektorn är långt under hälften. Det är kort sagt dags att ta bort mossiga strukturer och sätta kompetens före kön. Samtidigt måste både myndigheter, skolväsende och skogsnäringen hitta sätt att få kvinnor att söka sig till branschen och relevanta utbildningar.

Skogen är fantastisk, eller som det sägs i visionen för det nationella skogsprogrammet – Skogen, det gröna guldet.  Skogen kan bidra till jobb och hållbar tillväxt i hela landet, till en växande bioekonomi och i klimatarbetet. Blir skogsbruket mer skonsamt, mer lönsamt och jämställt – ja, då är vi en bra bit på väg.

Herman Sundqvist,
generaldirektör Skogsstyrelsen