Industrinationen Sverige har ett problem. Någonstans på vägen tycks vi har glömt bort att uppdatera bilden av hur en ingenjör ser ut, vilket skapat ett oroande glapp på arbetsmarknaden. Medan skolbarnen fortfarande tror att en ingenjör är en man med hammare och gul väst, utvecklas branscher där ingenjörens grundkunskaper är hårdvaluta. Allt från stadsplanering och infrastruktur till AI-utveckling, fintech, mat och mode behöver kunniga ingenjörer för att kunna upprätthålla innovationstakten.

 

Blandade team ger ökad produktivitet

Vi samlade sex personer från olika delar av branschen till ett rundabordssamtal. Hur ska vi få in fler kvinnor och minoriteter i ingenjörsyrkena? Och varför är det viktigt för företagen – och samhället i stort – att få in mer jämställdhet och mångfald i ingenjörsdrivna verksamheter?

– Blandade team skapar inte bara trevligare atmosfär, menar Susanna Vilcek på Infranord. Företag som gått från starkt mansdominerade till en markant högre andel kvinnor vittnar om att så mycket mer kom på köpet; produktivitet, arbetsglädje, kreativitet och ekonomiskt resultat förbättrades samtidigt. Vi har en kvinnlig vd, kvinnlig styrelseordförande och bra fördelning mellan kvinnor och män i både bolagsledning och styrelse, vilket unga som söker sig till oss uppmärksammar och gillar. Kvinnliga förebilder i ledande positioner är definitivt viktigt.

 

Fortsätter vara manligt kodade

För det statliga järnvägsentreprenadbolaget Infranord, liksom konsultbolaget Sweco och byggkoncernen Skanska, innebär en manligt dominerad utvecklingsmiljö i förlängningen att viktiga samhällsfunktioner fortsätter vara manligt kodade och utformade. Även detta är ett argument för att aktivt främja jämställdhet och mångfald.

"Kvinnor tror att de måste kunna allting perfekt från början."

Lisa Guldstrand är projektledare för programmet och nätverket Female Leader Egineer, som syftar till att få fler kvinnliga ingenjörer att ta ledarroller i näringslivet.

– Jämställda arbetsplatser har också ett egenvärde ur samhällssynpunkt, säger hon. Därför är förebilder och representation superviktigt. Man måste se att det finns olika typer av människor på alla positioner i samhället.

Hon menar också att rekryterare har ett stort ansvar.

– Det finns mycket att göra när det kommer till själva rekryteringsprocessen och platsannonsens formuleringar. Kvinnor har generellt en tendens att tro att de måste kunna allting perfekt från början. Män bockar i större utsträckning av saker som de kan lära sig under resans gång.

 

Rundabordet Mediaplanet

Anna Berggren och Susanna Vilcek. Foto: Christian von Essen

 

Viktigt med förebilder och kultur

Bristen på synliga kvinnliga förebilder är ett problem, menar gruppen. Det är därför viktigt att visa på ingenjörsyrkets enorma bredd. Och kanske är det just därför som det är så svårt att visa tydliga exempel – en ingenjör kan ju jobba med nästan precis vad som helst, och hur kommunicerar man det?

Att rekrytera nyutexaminerade kvinnliga ingenjörer är samtidigt bara en del av utmaningen.

– På Infranord tar vi in studenter från bland annat Chalmers som sommarjobbar i vår verksamhet. Sommaren 2018 var flertalet av dessa kvinnor och vi ser detta som ett mycket bra sätt att tillgängliggöra branschen för kvinnor, säger Susanna Vilcek.

"Spelar ingen roll hur många man rekryterar – om de inte trivs studsar de ut igen."

En annan del ligger i den befintliga kulturen i organisationerna, i det traditionella näringslivet ofta formad efter medelålders män snarare än unga kvinnor. Ann Ericsson på Skanska poängterar med emfas att det är i den egna företagskulturen som arbetet måste ta sin början.

– Det är jätteviktigt att jobba med kulturen hela tiden och se över hur vi skapar våra önskvärda värderingar internt. Annars spelar det ingen roll hur många man rekryterar – om de inte trivs studsar de ut igen.

Skanska-praktikanten Ida Tilemo håller med. De syftesdrivna 90-talisterna ställer helt andra krav på sina arbetsgivare än tidigare generationer. 

– Många unga söker sig till jobb där det även finns ett högre syfte, så det måste finnas inbäddat i kulturen. Företagen arbetar mycket med de här frågorna, och jag tror bara att man måste fortsätta genom att lyfta positiva förebilder och inte vara rädda för att våga diskutera fördomar.

 

Rundabordet mediaplanet

Lisa Guldstrand, Ann Ericsson och Ida Tilemo. Foto: Christian von Essen

 

Referens på chefen

Anna Berggren är student inom Industriell ekonomi vid KTH, och har mött några av fördomarna.

– Värderingar är otroligt viktiga, men förändring tar tid. När jag gör praktik inom industrin undrar de fortfarande vad jag gör där eftersom jag är en ”ung tjej som pluggar ekonomi”. Mångfald i team är absolut vägen framåt, men det kan också vara ganska komplicerat att få till.

Britt Olin på Sweco skickar med ett bra tips till morgondagens arbetssökande ingenjörer.

– Det blir allt viktigare att göra sin research när man söker jobb. Jag vet arbetstagare som börjat ta referenser på chefen, vilket är helt logiskt egentligen. Din chef blir kanske den viktigaste personen i livet under de närmaste åren. Då gäller det att kunna leva upp till de värderingar man pratar om.