Med styrkor som internationella ­storföretag, högteknologiska företag och en stark ­underleverantörsstruktur. För att utveckla ett företagsklimat i världsklass behövs förbättringar inom en del områden.Vi måste skapa bättre förutsättningar för små- och medelstora företag, det är hos de mindre företagen som störst ­potential finns för nya jobb. Mindre företag behöver också ­inkluderas i mer kunskapssatsningar då utbildning är en nyckelfaktor för tillväxt.

 

Dynamiska kunskapsmiljöer

Med den långa erfarenhet Carl ­Bennet har som både vd för större företag och grundare av ett antal små, ser han både styrkor och svagheter i det svenska företagsklimatet. En av de viktigaste framgångsfaktorerna är tillgång till dynamiska kunskapsmiljöer i världsklass med internationell attraktionskraft.

"Vi måste ­hitta sätt att involvera fler mindre ­företag i dessa miljöer."

– Vi har ett par miljöer som ­hävdar sig rätt bra på fordonssidan och inom life-science i ­Västsverige. Dessa behöver stärkas och ­sedan ­behöver vi fler inom ­andra ­områden. Dessutom måste vi ­hitta sätt att involvera fler mindre ­företag i dessa miljöer.

Med starka kunskapsmiljöer ­avser han miljöer där utbildning samt forskning möter företag och offentlig verksamhet i samverkan inom olika kluster.

– För att dessa miljöer ska kunna attrahera utländska aktörer till att både vilja investera och jobba i ­regionen krävs bra lönestrukturer, attraktiva skolor, bra boende­miljöer och en bra infrastruktur. Inom ­vissa av dessa områden finns en del kvar att göra. Ett av de områdena är infrastrukturen där Sverige ligger långt efter länder som Tyskland och Frankrike enligt Carl Bennet.

– En bra infrastruktur är avgörande inom konkurrensfaktorn. ­Genom en utbyggd infrastruktur skulle f­öretagen i Västsverige ­kunna få tillgång till kompetens från en ­större region, vilket vore mycket bra då kompetensförsörjningen är en ­kritisk faktor.

 

Nytt lärlingsprogram

Han har även jobbat mycket utomlands och där blivit imponerad av de lärlingssystem som finns, bland annat i Tyskland, Österrike och Schweiz.

"Det skulle innebära 50 000 lärlingsplatser till ­ungdomar varje år."

– Varje år tas 500 000 lärlingar in på utbildningsprogram i ­Tyskland, som kombinerar utbildning i ­skolan med praktik ute på företag. Om vi i Sverige kunde lyckas med en tiondel av det så skulle det innebära 50 000 lärlingsplatser till ­ungdomar varje år.

Statistik från Tyskland visar att cirka 50 procent av lärlingarna får fast jobb på det företag de gör sin praktik på, 25 procent får tillfälliga jobb där och 25 procent utbildar sig vidare.

– Det är ett otroligt bra system för att trygga den framtida kompetensförsörjningen.

Då han tycker det är ett så bra ­system har han de senaste åren tillsammans med Skolverket och Västsvenska Handelskammaren utvecklat ett liknande koncept för l­ärlingsutbildningar i Sverige.

 

Positiva reaktioner

– Jag har haft kontakter med fack och arbetsgivare och fått positiva reaktioner. Det har tidigare ­funnits vissa fördomar om att lärlingar dumpar löner etcetera. Efter våra samtal finns en gemensam förståelse för att det inte har sådana ­negativa effekter. Det föreslagna lärlingsprogrammet, som nu testas på 18 skolor i Västra Götaland och Västerbotten, innebär att eleverna går i skolan på halvtid och gör sin företagspraktik på halvtid. De får en lön som motsvarar den summa en student på universitetet får i studiestöd, cirka 8 000 kronor per månad.

"Jag ser en stor potential i detta nya system"

– Jag ser en stor potential i detta nya system, och tror att det också skulle kunna vara ett perfekt system för att slussa in nyanlända på arbetsmarknaden. De skulle läsa svenska på halvtid och jobba på halvtid med en låg kostnad för företagen, ­avslutar Carl Bennet.