Industrin i Sverige försörjer direkt och indirekt allt fler, trots att den sysselsätter allt färre. Den tekniska utvecklingen har inneburit högre grad av automatisering och ökad utväxling på arbete. Globalt sett har svensk industri varit i topp vad gäller konkurrens­kraft. Konkurrensen från tidigare underutvecklade länder som idag är högindustriali­serade, hittills med lägre arbetskraftskostnader som främsta vapen, är en av förklar­ingarna till att Sverige tappat i ranking.

Teknikutvecklingen intensifieras nu genom digitalisering

Teknikutvecklingen intensifieras nu genom digitalisering av produktionen baserat på Internet of Things. Fördelarna med produkt­ion i tidigare lågkostnadsländer urholkas i takt med krav på ökat välstånd och att arbetskraftkostnaden får mindre betydelse i och med digitaliseringen. Länder som hänger med har fortsatt goda möjligheter på en global marknad. För Sverige är detta särskilt viktigt med 20 % av BNP och 77 procent av exportvärdet från industrin.

Smart Industry – nyindustrialisering av SverigeMikael

Den strategi för nyindustrialisering som regeringen lanserat inne­bär att Sverige ska bli världsledande inom innovativ och hållbar industriell produktion av varor och tjänster.

  • Industrin ska leda den digitala transformationen och frigöra dess potential i form av ökad produkti­vitet,
  • Industrin ska etablera en hållbar produktion som bidrar till ökad konkurrens­kraft genom effektivt resursutnyttjande, minskad miljöpåverkan och som samtidigt skapar nya arbets­tillfällen,
  • Utbildningsinstanser skall anpassa sin inriktning mer mot industrins behov,
  • Sverige skall ligga i framkant vad gäller forskning och utveckling som stärker industriell produktion inom landets gränser.    

Regeringen lovar åtgärder som faci­literar den strukturomvandling som Smart Industry innebär. Den stora arbetsinsatsen ligger dock på industri­företagen själva. Stora för­ändringar vad gäller teknik, anpassning av produktionsproces­ser och kompe­tens måste genomföras, samtidigt som det dagliga ska fungera och resultat genereras. Ett brett förverkligande av Smart Industry kommer att ta tid, givet olika förutsätt­ning­ar för olika industriföretag.

Börja med det enkla och uppenbara!

Mycket kan dock göras redan idag, framförallt för att nå en hållbar produktion med effektivt resursutnyttjande och minskad miljöpåverkan som tydliga värden.

Mycket kan dock göras redan idag

Tekniska stödfunktioner och försörjningssystemen kring själva produktionsprocessen, till exempel underhållet och infrastrukturen för försörjning av energi, vatten och annan media, är områden som haft lägre prioritet vad gäller kompetens, utveckling och invester­ingar. En konsekvens är att risknivån för störningar i produktionsprocessen eller oönskad miljöåverkan har ökat, en annan att potentialen till förbättringar och bidrag till ökad konkurrens­kraft är stor.

Dessa verksamhetsdelar kräver dock, liksom kärnverksamheten, ett odelat fokus för att fungera optimalt och för att bidra till ökad konkurrenskraft. I kampen om allokering av resurser relativt kärnverksamheten, med sina många utmaningar, är det därför en god idé att söka samarbete med en extern partner för att snabbt frigöra dessa förbi­sedda potentialer. På köpet säkrar man kompetens-och kapitaltillskott inom för kompetensfrämmande områden, förbättrar driftsäkerheten och ökar flexibiliteten.

Från traditionellt underhåll till Smart Maintenance

Traditionellt underhållsarbete är i regel förebygg­ande och frekvensstyrt, men sällan väl anpassat till faktiskt behov för de olika underhållsobjekten - sett till optimal funktion, kriticitet för produktionen och hälso- och säkerhetsrisker. Till alltför stor del handlar underhållsarbetet fortfarande om att avhjälpa fel, ofta med produkt­ions­stör­ningar som följd. Underhållet är inte tillräckligt systematiserat, oprecist och således inte kostnadsoptimerat.

Underhållet är inte tillräckligt systematiserat, oprecist och således inte kostnadsoptimerat.

Genom att implementera beslutsstödsystem för drift och underhåll som nyttjar den nya informationsteknologin, i kombination med riskklassificering av anläggningsdelar och prioritering genom Asset Management-metodiken, möjliggörs ökad precision och förutsägbarhet.

Under­hållet dimensioneras på rätt sätt, funktioner kan optimeras och poten­tiella fel identifieras innan de uppstår. Underhållet blir därmed även teknikut­vecklande eftersom det baserar sig på fakta och analyser av mätdata som kan återföras till att göra listan för ständiga förbättringar eller till och med till ”ritbrädet”.

Effektivt resursutnyttjande och minskad miljöpåverkan

Smart Maintenance är viktigt för att uppnå hållbar produktion. Lika viktigt är att tillvarata möjligheterna till besparingar och minskad miljöpåverkan som finns inom system för försörjning av energi, vatten och andra media.

Även inom vatten­cykeln har industrin generellt sett möjlighet att förbättra effektivitet och funktion

Att metodiskt effektivisera innebär här att imple­mentera lösningar som reducerar energianvändningen, tillvaratar restvärme från produktionsprocessen och avslut­nings­vis, att se över hur resterande behov av primärenergi ska försörjas, inklusive eventuell kon­vert­ering från fossila bränslen till förnyelsebara bränslen. Viktigt då kvarvarande subvention avse­ende CO2–skatt för vissa industrier nu försvinner.

Även inom vatten­cykeln har industrin generellt sett möjlighet att förbättra effektivitet och funktion, till exempel vad gäller kylvattensystem, rening, recirkulation samt miljöpåverkan från utsläpp. Ett effektivare resursutnyttjande inom industrin bör även inkludera en analys av möjligheterna att skapa nya intäkter genom förädling och försäljning av restprodukter. Potentialen kan, beroende på process, vara betydande.