Detta är ett problem som Västsvenska Handelskammaren jobbar hårt för att lösa. Beslutsamheten är mycket påtaglig hos Handelskammarens vd Johan Trouvé som med stor entusiasm berättar om alla aktiviteter de bedriver för att hjälpa företagen att hitta rätt arbetskraft.

– Det finns mycket vi kan göra, inte minst jobba för att fler med ­utländsk bakgrund kommer in på arbetsmarknaden. Den ­svenska byråkratin motarbetar oss en del där, i snitt tar det 7 år för en ­nyanländ att komma i arbete, ­konstaterar han.

Samtidigt visar statistik på ­behovet av att välkomna nyanlända till ­Sverige. För att upprätthålla välfärden i Sverige framöver behövs en invandring på 100 000 personer varje år, något som det sällan talas om i den offentliga debatten.

 

Investering för framtiden

Siffror visar också att varje svenskfödd person kostar staten cirka 5 miljoner kronor under ­uppväxten, tills de är cirka 20 år, och för ­föräldrarna kostar varje barn cirka en ­miljon kronor under uppväxten.

– Det innebär att för varje vuxen nyanländ som kommer till Sverige och börjar jobba här ­sparas ­sammanlagt cirka 6 miljoner ­kronor. Så integrationen kan ju faktiskt få kosta lite i det perspektivet, förklarar han.

"Bristen på arbetskraft finns inom alla branscher"

Bristen på arbetskraft finns inom alla branscher, men är ­tydligast inom tekniska yrken där ­ingenjörer behövs inom alla ­områden och hantverkare inom bygg- och entreprenad.

Västsvenska Handelskammaren har både långsiktiga och kortsiktiga satsningar för att hjälpa företagen med kompetensförsörjning, bland annat att uppmuntra fler ungdomar att söka sig till tekniska yrken.

Undersökningar visar att ett starkt skäl till varför ungdomar undviker tekniska utbildningar är att de inte tror att de klarar ­matematiken. Så för fem år sedan ­startade vi Mathivation som ­vänder sig till åk 7–9.

Syftet är att visa att alla kan klara matten med lite ­motivation, det är inte så att man är en matteperson eller inte.

 

Svensk Gymnasielärling

En annan mer långsiktig satsning är lärlingsutbildningen Svensk Gymnasielärling som initierats av industrimannen Carl Bennet och drivs av Handelskammaren med stöd av Skolverket. Modellen är inspirerad av lärlingssystem i ­Tyskland.

– Under utbildningen går eleven halva tiden i skolan och är ­anställd och arbetar på ett företag under den andra. Vi startade utbildningen som ett ­pilotprojekt i höstas med 200 ­platser inom industriteknik samt vård-omsorg och vi ser en stor ­potential i utbildningsformen för att fler unga ska få upp ögonen för yrkesprogrammen.

De jobbar även med att möta de skriande kompetensbehoven på kort sikt, bland annat genom:

Next stop Gothenburg – med syftet att sätta västra Sverige på kartan hos studenter på andra håll i landet. En undersökning de gjorde på högskolan i Linköping visade exempelvis att bara cirka 5 procent hade Göteborg i tankarna som en eventuell framtida arbetsort.

"Med syfte att locka till sig internationell kompetens"

Move to Gothenburg – med syfte att locka till sig internationell kompetens. De har bland annat ­lanserat portalen Move to Gothenburg med samlad information på engelska om regionen och det som krävs för att jobba där. De jobbar också med att hjälpa medflyttande att få jobb etcetera.

 

Miniräknare och studenter. Foto: Mostphotos

Mathivation vänder sig till ungdomar i åk 7-9 med syfte att visa att alla klarar av matematiken med lite motivation. Foto: Mostphotos

 

Pluggparadoxen

För att förstå ungas yrkesval lite bättre och se hur de matchar ­reella kompetensbehov har Handelskammaren genomfört en undersökning, ”Pluggparadoxen”, som visar att det råder en rejäl obalans ­mellan ungdomars val och de verkliga ­behoven.

41 procent av ungdomarna har inte koll på vilka utbildningar och jobb som det kommer finnas ­behov av framöver, utan de gör sina val ­utifrån den bild de har av ­samtida jobb och sina egna intressen, ­berättar Åsa Vikner, ­ansvarig för kompetensförsörjning på ­Västsvenska Handelskammaren.

Slutsatserna blir att studie- och yrkesvägledningen ute på ­skolorna måste bli bättre med tydligare kravställning från politiskt håll och mer resurser till området.

Även näringslivet har en ­viktig uppgift i att visa på alla ­intressanta yrken som finns, för yrkesutbildningarna kantas många gånger av fördomar som inte ­stämmer för arbeten inom exempelvis modern industri.

För att bidra till en mer rättvis bild av jobben som väntar efter ­yrkesexamen har Handelskammaren samlat in material från 114 företag i regionen som berättar om de yrken de företräder och alla de möjligheter som de erbjuder.