I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2017 uppgav 40 procent av de privata arbetsgivarna att de upplevt svårigheter att rekrytera, vilket är den högsta nivån som uppmätts sedan 2007.

Bland offentliga arbetsgivare är svårigheterna att hitta rätt ­kompetens ännu större. Det här får ­konsekvenser. Dels skulle det ha kunna skapas ännu fler nya jobb om arbetsgivarna skulle hitta det de söker, men framförallt har ­arbetsgivarna fått ändra sina krav. De har sänkt kraven både på ­erfarenhet vilket gör det lättare för nyutexaminerade att få jobb, men också på utbildning.

 

Extra stöd

I de fall där kraven inte kan sänkas, som till exempel legitimationsyrken som lärare eller läkare, har man istället försökt hitta andra ­yrkesgrupper som kan underlätta för lärarna och läkarna.

Det kan handla om extra stöd i klassrummet eller avlastning med administration. Det har gjort det lättare för människor med kortare utbildning att få ett jobb, men det krävs fortfarande minst en ­gymnasieutbildning för att få ett jobb. Särskilt om man vill vara ­säker på att ha jobb även på sikt.

"Nya yrkesgrupper växer fram och andra försvinner"

Arbetsmarknaden förändras och dessutom i allt snabbare takt. ­Arbetsgivarna förändrar sina krav. Nya yrkesgrupper växer fram och andra försvinner, men den stora förändringen sker inom yrken. ­Arbetsuppgifterna inom ­befintliga yrken förändras. Den tekniska ­utvecklingen blir alltmer påtaglig inom fler yrken och framöver kommer det att vara ett naturligt krav att kunna hantera olika tekniska och digitala hjälpmedel. Det ställer krav på utbildningsanordnarna.

Utbildningarna måste snabbare anpassas till de krav som ställs på arbetsmarknaden. Här är yrkeshögskolan ett bra exempel på en utbildningsform som fångar upp arbetsgivarnas behov på ett bra sätt.

 

Studera framför dator. Foto: Pexel

Framöver kommer det att vara ett naturligt krav att kunna hantera olika tekniska och digitala hjälpmedel. Foto: Pexel

 

Lättare med fortbildning

Eftersom kraven på arbetsmarknaden förändras i allt snabbare takt måste det också bli lättare att ställa om, fortbilda sig eller byta yrkesbana i vuxen ålder. Att få en gymnasial yrkesexamen i vuxen ålder är i dag ganska svårt beroende på olika behörighetskrav. Vuxenutbildningen i alla dess former, från yrkesvux, yrkeshögskola till högskola/universitet behöver ses över så att dimensionering av olika utbildningar och behörighetskraven till dessa anpassas bättre till arbetsgivarnas behov.

"­Befolkningsförändringar påverkar vilka ­kompetenser som kommer att efterfrågas"

På längre sikt är det tydligt att ­befolkningsförändringar, med fler äldre, fler yngre och fler unga vuxna i behov av utbildning som starkt påverkar vilka ­kompetenser som kommer att efterfrågas på ­arbetsmarknaden. Till det ­kommer den tekniska utvecklingen och ­digitaliseringen, som kan rationalisera bort en del arbetsuppgifter och samtidigt skapa nya verktyg för att vi lättare ska klara kompetens­försörjningen i framtiden.

Det betyder att behoven kommer att vara stora vad gäller lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, olika ingenjörer och ­IT-specialister. Vid sidan om detta behövs många som utbildas inom de gymnasiala yrkesutbildningarna och inom yrkeshögskolan. Det livslånga lärandet blir allt viktigare och vuxenutbildning i olika former är nyckeln för det.

Det är en kolumnist som har skrivit denna text. Åsikterna som framförs vidhålls av denne. Mediaplanet står politiskt oberoende.