Förklaringen ligger i att jobba proaktivt och fokusera på möjligheter istället för problem. Det menar Kryddgårdsskolans rektor Claes Jeppsson som sedan 2011, när han kom dit, jobbar hårt med förändringsledning.

– För mig är det en självklarhet att alla, både skolans personal och eleverna, känner en delaktighet och ett engagemang i skolans utveckling. Men, det kräver också ett mycket tydligt ledarskap, förklarar han.

För honom har det varit viktigt att införa en kultur på skolan som utgår från att alla elever både kan och vill. Och i kulturen ingår också att sprida ledarskapet ut i organisationen så alla blir bärare av kulturen.

– Det innebär bland annat att jag ska kunna erbjuda det stöd de behöver för att utvecklas, vilket inte alltid är det stöd de är vana vid att en rektor ger, konstaterar Claes Jeppsson.

Det pedagogiska ledarskapets betydelse

Han menar att i en traditionell skolkultur förväntar sig många att rektorn ska rycka ut och fixa alltifrån ett trasigt eluttag till att dra upp de stora riktlinjerna. Statistik visar att skolledare i Norden bara ägnar 18 procent av sin tid till det pedagogiska ledarskapet.

– För att få mer tid till det så har jag anställt en skoladministrativ chef som tar hand om de administrativa frågorna, så kan jag fokusera på att det strategiska ledarskapet och utveckla den pedagogiska kulturen på skolan.

Claes Jeppsson har inspirerats av olika forskare och modeller som utvecklats för skolområdet. Bland annat Michael Fullan, en kanadensisk professor som fokuserat mycket på ledarskapets betydelse, och The London Challenge där London på åtta år vände skolresultaten från en nationell bottenplacering till över genomsnittet och minskade resultatklyftorna mellan rika och fattiga områden markant.

– Jag tycker det är onödigt att uppfinna hjulet om igen, utan lyssnar gärna på beprövad vetenskap och erfarenhet, berättar han.

Bättre att veta än att tro

Att veta hellre än att tro är också en ledstjärna i hur han organiserar arbetet på skolan. De stämmer hela tiden av var eleverna befinner sig kunskapsmässigt och utgår från det i undervisningen. Ett exempel han tar är från ämnet idrott. Om man skickar ut eleverna på orientering så måste man först försäkra sig om att de har tillräckliga kunskaper för att kunna hitta kontrollerna. Exempelvis att de kan förstå skalan på kartan, att de kan kartsymbolerna, kan hantera en kompass m.m..

– Om man inte först förser eleverna med rätt förmågor kan de inte fortsätta sin lärprocess, detta gäller inom alla ämnen. Därför jobbar vi med Ämnesdidaktiskt kollegium, en modell från Kina, som systematiskt bryter ner övergripande ämnesområden i mindre delar för att se vilka delar eleverna redan har förståelse för och vilka som saknas för att sedan bygga vidare på en gedigen grund, förklarar han.

Ömsesidigt kollegialt lärande

En annan byggsten i Claes Jeppssons visionära och högst påtagliga arbete i Kryddgårdsskolan bygger på en stor öppenhet och ömsesidigt lärande inom lärarkollegiet. De förstalärare som finns på skolan fungerar som förebilder, ger modell- lektioner och sitter med på andras lektioner för feedback.

– Vi bygger vår utveckling på känslan att det är bra att vara framgångsrik, berättar han.

Sammantaget finns ett begrepp som kommer tillbaka i alla områden och det är ömsesidig tillit på alla nivåer, mellan föräldrar och skolan, inom lärarkollegiet, etc.

– Vi jobbar hela tiden tillsammans och är mycket stolta över det vi redan åstadkommit, men är absolut inte nöjda utan vill ännu mer, avslutar han med ett leende.