Behovet av ingenjörer är stort inom många områden på marknaden. Den som väljer att satsa på en ingenjörsutbildning har världen för sina fötter och många olika karriärsmöjligheter att välja mellan. Ingenjörer finns inom olika näringsgrenar, och specialiseringar. Det kan exempelvis handla om allt från produktutveckling och design till att konstruera och bygga prototyper. Det kan också handla om att utveckla processer och nya tillämpningar för en teknik samt olika materials egenskaper.

– En ingenjörsutbildning öppnar dörrar inom många olika branscher vilket gör det till en ovärderlig bas att utgå från i arbetslivet. Efterfrågan på ingenjörer är global och svenska ingenjörer står sig bra i konkurrensen, menar Frida Andersson, expert på Teknikföretagens näringspolitiska avdelning.

 

Erkända lärosäten

De svenska ingenjörsutbildningarna håller hög standard och har också ett allmänt gott renommé. Konkurrensen på utbildningarna länder emellan är hård och det gäller att hela tiden utvecklas för att hänga med och behålla en ledande position.

– Vi ligger bra till men kan absolut inte luta oss tillbaka. Fler länder än tidigare finns på arenan, och det kunskapsförsprång som Sverige haft i teknikutvecklingen minskar successivt. För Sveriges del handlar det om att fortsätta utveckla det vi är bra på vilket är att se helheten, innovationsförmåga och samverkan - den viktiga kopplingen mellan utbildning, forskning och näringsliv.

"Den höga innovativa nivån samt drivkraften är utmärkande"

Utmärkande för svenska utbildningar är också den höga innovativa nivån samt drivkraften att komma på olika typer av lösningar på diverse problem inom olika branscher och områden. Genom att hålla en kontinuerlig dialog med just forskning och näringsliv är också de svenska utbildningarna uppdaterade och adekvata.

 

Det livslånga lärandet

En utmaning är att säkerställa att utbildningarna och den kunskap ingenjörsstudenterna får under utbildningstiden också håller över tid vilket är en utmaning med tanke på den allt snabbare teknik- och samhällsutvecklingen.

– Det gör samspelet mellan utbildning och näringsliv än mer relevant. Sedan måste vi någonstans också acceptera att en utbildning inte kommer att hålla ett helt arbetsliv utan komplettering.

En möjlighet kan vara att dela upp utbildningen så att den går att bygga på senare under livet beroende på individuella behov och arbetssituation.

– Jag tror vi går mot en mer flexibel utbildning som i större utsträckning kan byggas på under arbetslivet och anpassas efter teknikutvecklingen både i innehåll och utformning.

 

En andra chans som kan förändra världen

Har man inte valt ett tekniskt program från början går det alltid att ändra sig och komplettera med ett tekniskt basår.

– Det är en perfekt andra chans. Dit söker både killar och tjejer oavsett tidigare ämnesval vilket ger en bra mix av studenter med olika tidigare erfarenheter.

Frida Andersson understryker vikten av att kommunicera möjligheterna med ingenjörsutbildningarna så att fler förstår dess vidd och bredd.

– En utmaning är att attrahera fler tjejer men trenden börjar sakteligen vända vilket är välkommet. Jag är övertygad om att fler kommer att intressera sig för utbildningarna när de inser de möjligheter som finns. Som ingenjör har man chansen att vara med och förändra världen. För att möjliggöra det behöver vi drivna, nyfikna och lösningsorienterade ingenjörer.