Friskolorna fyller en viktig funktion i det svenska skolsystemet, inte minst eftersom de främjar elevens möjlighet att hitta en skola som passar deras personlighet och intressen och för att de gynnar den sunda konkurrensen i skolsystemet.

– Det fria skolvalet är viktigt eftersom det främjar elever och lärares möjlighet att välja en skola som matchar deras intressen och preferenser. För lärares del ger friskolorna fler arbetsgivare att välja mellan. Erfarenheter visar även att de kommunala skolorna i en kommun motiveras att anstränga sig ännu hårdare när en friskola etableras i en kommun. Den konkurrensutsättning som friskolornas etablering innebär har därmed positiva effekter för alla lärare och elever, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund.

Högre genomsnittligt meritvärdeUlla

Hon tillägger att friskolor även bidrar till skolans utveckling. Internationella Engelska Skolan har exempelvis precis introducerat en modell som mäter ökningen av elevers faktiska kunskapsnivå, som ett komplement till meritvärden och betyg.

Statistiken visar att eleverna i fristående grundskolor har ett högre genomsnittligt meritvärde jämfört med elever i kommunala skolor. Läsåret 2014/2015 var det genomsnittliga meritvärdet för en elev i årskurs nio i en fristående skola 245,2 meritvärdespoäng, medan genomsnittet för kommunala skolor var 220,3 poäng.

Tydlig uppföljning av elevers individuella utveckling

– Friskolor är generellt sett bra på att följa elevernas individuella utveckling, de jobbar väldigt medvetet utifrån ett individperspektiv och har höga förväntningar på sina elever. Många friskolor har en tydlig uppföljning av varje elevs individuella utveckling, vilket saknas i många kommunala skolor, säger Ulla Hamilton.

Bland de svenska friskolorna finns bland annat konfessionella friskolor.

– Det är viktigt att skolsystemet inte diskriminerar någon form av religion. De konfessionella friskolorna lyder under samma lagar som andra skolor. De måste följa skollagen och det innebär att undervisningen inte får innehålla konfessionella inslag, den delen måsta vara utanför ordinarie skolgång, säger Ulla Hamilton.