För många pedagoger är bemötandet av elever med problemskapande beteenden en svår utmaning. Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén har lång erfarenhet av hur man med lågaffektiva metoder kan hjälpa dessa elever att själva hantera sin affekt.

Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog, författare och en flitigt anlitad föreläsare och handledare kring hur man med lågaffektiva metoder hanterar problemskapande beteende hos barn och vuxna med till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller psykiatriska diagnoser.

– I skolan rör dig sig ofta om elever, som på grund av till exempel ADHD inte kan reglera sitt agerande när de hamnar i affekt. När de utsätts för situationer som de inte klarar av att hantera kan de bli våldsamma och riskerar då att skada både sig själva och andra, säger Bo.

 

Måste ha kontroll

 

Alla metoder som ingår i det lågaffektiva bemötandet utgår ifrån en filosofisk grundsyn som säger att den som tar ansvar kan påverka, att man måste ha kontroll över sig själv för att kunna samarbeta och att alla människor som kan uppföra sig enligt omgivningens förväntningar gör så.

– Jag arbetar inte med behandling utan fokuserar på omgivningens ansvar för att varje människa får finnas till på sina egna villkor, säger Bo.

Det kan handla om att man använder ett lugnande kroppsspråk och tonläge

För att lyckas med det lågaffektiva bemötandet krävs att pedagogerna har en uppsättning verktyg, som de kan använda i hanteringen av svåra situationer utan att konflikten trappas upp. Det kan till exempel handla om att man använder ett lugnande kroppsspråk och tonläge, och att man håller tillräckligt fysiskt avstånd till eleven.

– Som professionell yrkesmänniska måste man framförallt behålla sitt lugn och inte själv reagera genom att gå upp i affekt, säger Bo.

 

De vuxna bär ansvaret

 

I det lågaffektiva bemötandet ingår vidare att man som vuxen tar på sig ansvaret för situationer som gått fel. Det är de vuxna i skolan som bär ansvaret för att skapa lärmiljöer som präglas av det lugn, den förutsägbarhet och den tydlighet som krävs för att alla elever ska må bra.

Man får aldrig skylla på eleven

– Man får aldrig skylla på eleven, utan man ska genom utvärdering av den uppkomna situationen formulera varför det blev fel, och därefter genomföra de förändringar som krävs för att det inte ska hända igen, säger Bo.

 

Analysera den fysiska miljön

 

För att konkretisera det lågaffektiva förhållningssättet och den verktygslåda som hör till är upprepade konflikter på skolgården ett tydligt exempel. Att leta efter fel hos enskilda elever är helt verkningslöst. Om det ständigt blir bråk på rasterna är det i stället den fysiska miljön och rastaktiviteterna som bör analyseras och åtgärdas.

– Kanske behöver man öka antalet vuxna eller erbjuda fler organiserade rastaktiviteter, säger Bo.

Att antalet konflikter minskar i skolan och att de som uppstår hanteras på ett konstruktivt skapar en god arbetsmiljö för alla elever.

– Den tid och den kraft som lärare använder för hantera destruktiva beteenden och konflikter kan istället läggas på undervisning, säger Bo Hejlskov Elvén.