Vi alla kan ställa oss bakom att det finns stora utmaningar för svensk skola. Fallande kunskapsresultat, ordningsproblem i klassrum och ett orättsäkert betygssystem är återkommande problem för diskussion. Många av de problem som ligger till grund för den skolpolitiska debatten handlar om vad som sker i klassrummet.

Låt mig först vara tydlig med att återupprättandet av en kunskapsskola i världsklass är av yttersta vikt för Sverige. I klassrummet ska det bara rymmas kunskap, ingenting annat. Men det är viktigt att komma ihåg att i korridoren finns ett helt liv. Skolan är så mycket mer än en utbildningsinstitution. Det är även en social arena.

Elevkårer samlas bakom en tydlig uppgift: att tillgodose elevers intressen

Precis detta är utgångspunkten för elevers organisering. Elevkårer samlas bakom en tydlig uppgift: att tillgodose elevers intressen för att skapa en givande skoltid för dem. I den uppgiften är det självklart att förstå att en bra korridormiljö kan vara lika viktigt som en god undervisning för den enskilda eleven.

Därför skapar elevkårer en bredd av aktiviteter. De sysslar med utbildningsbevakning för att säkerställa att eleverna får en god undervisning. De är med ställer krav i samband med schemaläggningen för att undvika att elever utsätts för stress. De arrangerar skolfester för att skapa skolanda. På senare tid har vi också sett hur mängder av elevkårer arbetar med integrationen av nyanlända elever – ett ansvar som inte skolan alltid förmår att ta.

Det handlar om rektorer som censurerar elevkårens affischer eller slänger ut dem ur sitt elevkårsrum

Trots allt det goda som elevkårer gör, och trots att vi i Sverige har en stark föreningstradition där man får organisera sig för sina intressen, så motarbetas många gånger elevers organisering på landets skolor.

Det handlar om rektorer som censurerar elevkårens affischer eller slänger ut dem ur sitt elevkårsrum. Det handlar om skolledningar som försöker styra elevkårens verksamhet eller ställa krav på vad elevkåren ska göra. Detta är övertramp som vi inte ser på andra ställen i samhället och de behöver tas på allvar av makthavare i landet.

För att skapa bättre förutsättningar behövs flera åtgärder

Om elevkåren ska kunna göra ännu mer nytta och bära fram elevernas röster behövs bättre förutsättningar. För att skapa bättre förutsättningar behövs flera åtgärder.

För det första behöver rektorer och huvudmän samverka med, men inte försöka styra, elevkåren. Mycket bra kommer ur dialog. Detta bör ske genom att elevkåren får representera eleverna på de forum för samråd som finns på skolan samt att huvudmannen bjuder in elevkåren till sitt beslutsorgan. På så sätt skulle elevkåren kunna lyfta fram elevernas åsikter samt få information om beslut som fattats. Rektor och huvudman får i utbyte veta vad eleverna faktiskt tycker om skolan.

För det andra behöver skollagen förändras så att den på ett bättre sätt speglar verkligheten. Idag går majoriteten av gymnasieeleverna på en skola med en elevkår och vi vet, med statistisk säkerhet, att aktiviteten är högre på de skolor där de finns. Trots detta är inte elevkår omnämnt i skollagen samtidigt som andra organisationsformer är det. Det är att viktigt att denna förändring genomförs, eftersom vi vet vilken stor normerande effekt skollagen har ute på landets skolor.

För det tredje behöver elevkårer få möjlighet att nyttja skolans lokaler. Detta bör ske genom att skollagen ger rätt till elever att nyttja skolans lokaler när de behandlar frågor av gemensamt intresse. Rektorn bör även ge varje elevkår ett eget elevkårsrum.

Vi får inte blunda för att detta är ett område där grundlagsskyddade fri- och rättigheter kränks.

Elevers organisering är en fråga som sällan stått högst upp på utbildningspolitiska dagordningen. Men vi får inte blunda för att detta är ett område där grundlagsskyddade fri- och rättigheter kränks. Något som är oacceptabelt för ett land som Sverige som ska vara en demokratisk förebild.

Bra förutsättningar för elevers organisering skulle gynna såväl eleverna som skolledningen på landets skolor. Något som blir särskilt viktigt i en tid med fallande skolresultat. Elevernas intressen måste tillvaratas – eftersom det i slutändan är dem som problemen drabbar.

Emil Gustavsson
Ordförande Sveriges Elevkårer