Yrkeshögskolan består av en lång rad populära utbildningar som tack vare expansionen nu kan erbjudas fler studerande även i framtiden. Det gäller en stor bredd på utbildningar till yrken som fastighetstekniker, företagssäljare, webbutvecklare och tandsköterska.

"Det finns i dag en brist på arbetskraft med kvalificerad yrkeskompetens"

– Den satsning som vi presenterade i samband med ­regeringens budget för 2018 är så innerligt ­behövd. Det finns i dag en brist på arbetskraft med kvalificerad yrkeskompetens vilket utgör hinder för företag, och därmed Sverige, att växa och skapa fler arbetstillfällen, konstaterar gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

 

Bättre kompetensförsörjning

Syftet med den stora satsningen är att få till en bättre kompetensförsörjning och matchning på ­arbetsmarknaden. Det ska ge fler ­människor möjlighet att vidareutbilda sig inom ett yrke eller ­omskola sig till ett nytt yrke.

– Inom så väl industrin som ­välfärden står vi inför stora kompetensförsörjningsbehov och Yrkeshögskolan har en given och viktig roll i att möta detta. Yrkeshögskolan ska ge ­arbetslivet rätt kompetens och förra året ­nåddes de bästa resultaten hittills. Enligt en färsk rapport hade 93 procent av de som examinerades 2016 jobb året efter.

"Inom en månad hade 80 procent fått jobb och inom ett halvår var siffran ­redan uppe i 92 procent."

Siffran har ­legat högt och stabilt länge, men har successivt klättrat upp från runt 86 procent under en femårsperiod. För de som fick jobb efter sin ­examen 2016 gick det fort. Inom en månad hade 80 procent fått jobb och inom ett halvår var siffran ­redan uppe i 92 procent. En förklaring till att studerande från Yrkeshögskolan får jobb så fort kan vara att det finns ett krav på praktik under utbildningen. ­Därigenom byggs en relation upp med en potentiell framtida ­arbetsgivare.

– Det är en viktig framgångsfaktor för Yrkeshögskolan att ­arbetsgivare som söker kompetens måste delta i planeringen inför och vara aktiva i själva genomförandet av utbildningen, konstaterar Anna Ekström.

De nya satsningarna kommer leda till att utbildningar kommer att öka mest där arbetslivets behov av kompetens är som störst.

 

Kvinnlig student. Foto: Pexel

Yrkeshögskolan är en utmärkt sätt att matcha marknadens behov med en skräddarsydd utbildning. Foto: Pexel

 

Störst utbildningsområden

Under de senaste åren är det fem utbildningsområden som varit ­betydligt större än övriga; ekonomi, administration och försäljning, teknik, tillverkning, drift och underhåll, bygg, anläggning och fastighet, hälso- och sjukvård/socialt arbete och slutligen data/it. 

Bland de ansökningar som ­beviljades nu i januari 2018 (och som därmed får ingå i yrkeshögskolan med en första start under hösten 2018 eller våren 2019) finns det även en rad intressanta nya yrkesroller. Hållbarhetsspecialist, lärarassistent och soleltekniker är några av de nya yrkesroller som man kan utbilda sig till.

"Utbildningsutbudet styrs av det lokala arbetslivets uttalade behov"

En utbildning på yrkeshögskolan är ofta tvåårig och varvar teoretiska studier med praktik i arbetslivet. Utbildningsutbudet styrs av det lokala arbetslivets uttalade behov och alla inblandade arbetsgivare måste ange hur många praktikanter de kan ta emot och hur många de kan tänka sig att anställa.

– Jag ser Yrkeshögskolan som en mycket viktig garant för kompetensförsörjningen i hela landet. Regeringens målsättning är att alla som kan jobba ska jobba.

I och med den stora investering som regeringen nu gör i Yrkeshögskolan kommer de som vill ta ett kliv i karriären, och utbilda sig vidare, få bättre förutsättningar att göra det, konstaterar Anna ­Ekström. Tillsynsansvar för utbildningarna har Myndigheten för yrkeshög­skolan och de granskar även kvaliteten i dem.