Dels har vi föroreningar utifrån, från avgaser och utsläpp, dels har vi föroreningar som uppstår ifrån naturliga emissioner från oss själva men även tillförda emissioner genom de saker vi omger oss med.

 

Mänskliga aktiviteter

 

Matlagning, brasor i kaminen och levande ljus är alla källor till föroreningar som måste ventileras ut från våra byggnader för att inte bidra till ohälsa. Ett bra inomhusklimat innefattar faktorer som rätt temperatur, luftfuktighet, ljus och godkända bullernivåer men även luftkvalitet har en självklar plats.

Luftomsättningen bör inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme.

– En bra luftkvalitet beror på hur frisk luften är som kommer in, emissioner från mänskliga aktiviteter och från själva byggnaden och hur effektivt ventilationen vädrar ut föroreningarna, berättar Britta Permats, vd på Svensk Ventilation.

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd kring ventilation i bostäder bör luftomsättningen inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme.

 

Dålig luftkvalitet i skolan

 

– Bra ventilation är särskilt viktigt för de som lever med allergi och astma eftersom en dålig luftkvalitet förvärrar symptom och till och med gör det omöjligt att vistas i vissa miljöer.

Faktum är att dålig luftkvalitet också är en riskfaktor för allergi och astma, säger Britta Permats.

Enligt Folkhälsomyndighetens och Arbetsmiljöverkets granskningar kan så många som var femte skola ha problem med inomhusluften som dessutom kan påverkar elevernas hälsa negativt. Detta kan ses i ljuset av att astma och allergi ökar bland barn och ungdomar.

1,9 miljoner barn och 230 000 anställda lärare tillbringar majoriteten av sin vakna tid i skolans inomhusmiljö

– 1,9 miljoner barn och 230 000 anställda lärare tillbringar majoriteten av sin vakna tid i skolans inomhusmiljö med en ventilation som dessutom ofta är dimensionerad för betydligt mindre klasser än dagens, säger Britta Permats.

Sedan 1 november 2015 har huvudmän inom skolväsendet kunnat ansöka om statsbidrag hos Boverket för att renovera lokaler och bland annat förbättra ventilationen. Totalt har 1 miljard kronor avsatts under åren 2015 till och med 2018. Branschorganisationen Svensk Ventilation har sammanställt de inkomna ansökningarna t.o.m december 2016 och resultatet är nedslående – av Sveriges 290 kommuner har knappt en tredjedel (84) skolor som har ansökt om medel för att förbättra inomhusluften.

– Så många som var femte skola har problem med inomhusluften. Nu finns statliga medel avsatta för åtgärder som kan förbättra situationen, trots det avstår den absoluta majoriteten av huvudmännen från den chansen. Det är mycket olyckligt, säger Britta Permats.

 

Skolbänk. Foto: Unsplash

 

Brister i ventilationen

 

– Det går att upptäcka brister i ventilationen genom enkla egenkontroller. Varningstecken är kondens på innerfönster, kvarstående imma på badrumsspegeln långt efter att man duschat eller att ett papper inte fastnar vid utsugsventilen i badrummet. Matos som sprider sig till andra delar i bostaden kan vara ytterligare ett tecken på bristfällig ventilation, avslutar Britta.

När problem med inomhusluften inte åtgärdas drabbas elever och skolpersonal.

– När problem med inomhusluften inte åtgärdas drabbas elever och skolpersonal i form av sämre lärande- och arbetsmiljö samt astma och allergier. Nu måste både regeringen och huvudmännen höja ambitionerna för att satsningen på skolrenoveringar ska ge bättre inomhusluft i skolorna, avslutar Britta Permats.