Vad är överskuldsättning och vad innebär överskuldsättning för individ och samhälle? Dagens konsumtionssamhälle har gjort det alldeles för lätt för människor att skuldsätta sig. Konsumtionslånet har ökat drastiskt under de senaste 10-20 åren och eskalerat i allt snabbare takt. Överskuldsättning är något som direkt påverkar individen och en människas livskvalitet. Men överskuldsättning har blivit ett samhällsproblem, något som skapar problem för den gemensamma sektorn och samhället i stort. En hel del åtgärder har vidtagits, som regleringar vid smålån. Men det krävs enormt mycket mer för att få bukt med de stora problem vi ser idag.

 

Bakgrund

Svenskarnas skulder har under en lång tid ökat mycket snabbare än inkomsterna. Internationellt sett har Sverige en rekordhög skuldsättning hos privatpersoner, alltså långt värre än de allra flesta länder. Som del av den disponibla inkomsten har skulderna ökat från 90 till 170 procent från 1990-talet tills idag. Svenskarna har idag privata skulder som är 1,5 gånger högre än genomsnittet i Euroområdet. Bolåneskulderna utgör 80 procent av hushållens skulder. Även om överskuldsättningen ökar har ökningstakten minskat under de senaste åren. Detta verkar främst ha att göra med att det idag att bostäderna är dyrare och att det har blivit svårare att få bostadslån. Men överskuldsättningen fortsätter alltså ändå att öka i samhället och blir ett alltjämt större problem, både för individ och på samhällsnivå.

 

Vad är orsakerna till överskuldsättning?

Många människor har svårt att kontrollera sin egen ekonomi. Den främsta orsaken till överskuldsättning är lån, eller mer specificerat: konsumtionslån. Även konsumenter som inte är överskuldsatta är konsumtionslånen kännbara. Hushåll med större konsumtionslån betalar i genomsnitt en fjärdedel av sin inkomst i amortering och ränta.

Den skuldsättning som får problem och som leder till överskuldsättning handlar oftast om lån för vardagskonsumtion.  Lånen sker via snabblån, avbetalningar med ränta och olika former av krediter. Gemensamt för konsumtionslånen är att det finns en stor risk att hamna i en spiral av höga räntor och avgifter. För individen som hamnar i denna onad cirkel blir det allt svårare att klara av återbetalningen. För några decennier sedan var stora inköp som boende eller bil vanligt. Idag lånar man pengar för kläder, leksaker, elektronik och resor till hyra och för att ha råd med räkningar.

 

Konsekvenser för överskuldsättning på individnivå.

På individnivå dras överskuldsatta ofta med både hög psykisk och fysisk ohälsa. Överskuldsättning handlar inte på långt när om att människor ”bara” har svårt att kontrollera utgifter. Det är framförallt människor som redan har problem och befinner sig i en livskris som blir överskuldsatta. Bland överskuldsatta är låginkomsttagare, lågutbildade, arbetslösa, sjukskrivna och ensamstående överrepresenterade.

Skuldfällan förvärrar då sociala problem och stärker stress och en ibland ohälsosam livsstil. Depression, ångest, psykisk sjukdom och hjärt- och kärlsjukdomar är vanligt hos överskuldsatta. Enligt Folkhälsomyndigheten har var sjätte överskuldsatt försökt ta sitt liv. Det finns även studier som påvisar att dödligheten är 30 gånger högre hos överskuldsatta än hos genomsnittet.

Man ser även att barn som lever i familjer som är ekonomiskt utsatta löper risker både på kortare och längre sikt. En dålig och orolig hemmiljö skapar oro och ohälsa. På längre sikt riskerar de att få fysiska och psykiska sjukdomar, hamna utanför arbetsmarknaden och löper större risk att hamna i kriminalitet.

 

Konsekvenser för överskuldsättning på makronivå

Skadorna på samhället är nog större än de flesta skulle kunna gissa sig till. Konsekvenserna för överkonsumtion sätter avtryck på miljön i form av onödiga utsläpp för sånt som produktion och frakt. För den offentliga sektorn medför överskuldsättning stora kostnader för sånt som sjukvård och insatser mot arbetslöshet. Kronofogdemyndigheten beräknade år 2008 samhällskostnaderna för överskuldsättning till mellan 30 och 50 miljarder kronor per år. Exakt siffra för idag saknas, men vi vet att överskuldsättningen och kostnaderna har ökat mycket.