Vid mitten av den enorma flyktingvågen 2015 dog omkring 800 personer i den största båtolyckan någonsin under denna massflykt. Detta fick EU, UNHCR och människorättsorganisationer att börja försöka hjälpa flyktingar på havet. Man började samordna livräddningsbåtar och försökte bevaka haven. För de flyktingar som försöker ta sig över medelhavet är det en mycket farlig resa. Båtarna är i regel överfulla, de saknar förnödenheter och proviant, samt saknas livbåtar och flytvästar.

 

Varför tar sig flyktingarna över medelhavet?

EU-stater har ett tydligt ansvar att erbjuda dem skydd och hjälpa dom till säkerhet. Antalet dödsfall till sjöss steg till rekordnivåer i april 2015 men sjönk sedan betydligt i maj och juni. Det var flera faktorer som bidrog till detta, men en bättre sökning och uppspårning på haven och räddning verksamhet som började i maj har haft en omedelbar och positiv inverkan. Varför flyktingar fortsätter att ta försöka ta sig genom den farliga havsvägen trots alla olyckor är en komplicerad fråga att besvara.

Under 2015 ökade antalet flyktingar markant som försökte ta sig genom den så kallade ”östra mediterianska havsrutten.” Landsvägen är krånglig och man måste ta sig genom många landsgränser och spärrar. Vägen över medelhavet tar kortare tid, men orsaken är också att flyktingarna blir lockade av speciella ligor som de betalar stora summor pengar för. Dessa ligor organiserar frakten genom haven. Det blir lättare för dom att kunna frakta många människor tillsammans, samtidigt som kostnaderna blir en bråkdel av det som det skulle kosta att resa genom landsvägen.

 

Vilka är dessa flyktingar?

De flesta som anländer genom det medelhavet flyr från krig, konflikt eller förföljelser hemma, såväl som försämrade förhållanden i många av de länder som är värd för flyktingar. Över 85 % av de som anländer i Grekland har kommit från Syrien, Afghanistan, Irak och Somalia. Från Grekland försöker många från mellanöstern ta sig till västra och norra Europa medan de som kommer från Eritrea, Somalia och närliggande afrikanska länder i regel har Italien som sin slutdestination.

 

Vad händer efter de tagit sig genom Grekland?

Från och med juli 2015 till slutet av samma år tog sig omkring tusen personer genom Grekland in i västra Balkan varje dag. Under resan mot sina slutdestinationer möter de allvarliga humanitära och säkerhetsmässiga svårigheter. De finns många smugglarligor och kriminella gäng som försöker utnyttja flyktingarnas svåra situation. Under åren har EU tillsammans med FN försökt att göra vägarna säkra och bistå flyktingarna på deras väg.

När de kommer fram till slutdestinationen som exempelvis Sverige ställs nya svårigheter. Länderna har kommit överens om att hjälpa människor som får stanna i landet och genom integration ge dem möjlighet att leva drägliga liv med drägliga livsvillkor.

 

Vad kan man göra för att förhindra att fler flyktingar dör på flykt?

Vi har redan sett de värsta flyktingströmmarna och beredskapen är bättre nu än för några år sedan då det var som värst. Men ändå kvarstår mycket att höra. Tyvärr verkar det inte gå att hindra flyktingar från att ta sig genom medelhavet. Det är svårt att få bult med de smugglarligor som sköter frakten av människor. Men man försöker på olika sätt öka medvetenheten hos de människor som finns på den södra sidan av medelhavet. Man har stärkt närvaron på havet mycket, men fortfarande finns en del som kan bli bättre.

Det svåraste är att öka mottagningskapaciteten i de länder som flyktingarna anländer till och förhållandena förblir alltjämt allvarligt otillräckliga. Människorättsorganisationerna ligger ständigt på med alltmer ökande tryck. Men länder som Sverige måste fortsätta att arbeta för flyktingarnas skydd. Vi får inte glömma att detta handlar om en alltjämt pågående katastrof.